Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Filmens suggestiva faror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På tal om barnen är det en sak, som förtjänar framhållas. Att
censuren gjort en film »röd» (d. v. s. barntillåtit den), innebär
alldeles icke, såsom många tyckas förmena, att censuren på något
sätt rekommenderat den för barnen. Det innebär blott, i
enlighet med biografförordningens föreskrift, att censuren icke ansett
den vara ägnad att skadligt uppjaga barns fantasi eller eljest menligt
inverka på deras andliga utveckling och hälsa. En film kan sålunda
gå långt över barnens horisont och likväl vara barntillåten, emedan
den icke kan anses falla för nyssnämnda föreskrift. Censorerna
måste här som eljest följa förordningen, som uttryckligen förbjuder
dem att vägra sitt godkännande i andra fall än de i förordningen
särskilt angivna. Att allt, som väl låter sig ses av 13- à 14-åringar,
ej lika väl kan lämpa sig för mycket små barn, ligger i öppen dag.
Här måste man försöka draga ett slags medelproportional, och ehuru
biografförordningens föreskrifter om barntillåtenhet basera sig på
mera allmänt psykologiska än på i trängre mening pedagogiska
synpunkter, är det självklart, att den permanenta pedagogiska
expertis, som står statens biografbyrå till buds, anlitas, så snart den
kan anses på minsta sätt behövlig, alldeles som fallet f. ö. är med
den medicinska expertisen, vilken är in duplo företrädd inom
censuren. Att ett uppflyttande av barngränsen från nuvarande 15 år
till högre ålder skulle ur censur- och säkerligen även ur pedagogisk
synpunkt vara en välkommen åtgärd, behöver väl knappast
framhållas, ehuru det å andra sidan inte går att blunda för att
svårigheter alltid skulle kvarstå, hur barngränsen än droges. Och att ett
övermått av biografbesök, även på de alltför få biografer, där man
söker vinnlägga sig om goda barnprogram, för alla barn innebär en
fara, är något, som väl kan tyckas vara en truism, men dock ej
tillräckligt ofta och kraftigt kan framhållas för alla ansvarskännande
föräldrar och målsmän. (Kursiv. av oss).
Censuren är bunden av sin instruktion, och ehuru den ej bör
vara döv för skäl, tillkommer det den icke att gå ärenden åt vare
sig det ena privata önskemålet eller det andra. Även om det
hypotetiskt antoges, att censorerna skulle vara villiga härtill, skulle ett
sådant försök hastigt göra ett eklatant fiasko, ty det är nästan
otroligt, i vilken grad personliga idiosynkrasier spela in vid uppställandet
av dessa önskemål och hur inbördes oförenliga många av dem äro.
Skulle t. ex. allt klippas eller förbjudas, som den ena eller andra
personen eller meningsgruppen ogillar, bleve det nog ej mycket kvar,
som finge visas, och censuren skulle snart bortsopas såsom rent
omöjlig. Åtskilliga personer tåla inte se kapplöpningar, andra ej
jaktfilmer (det har förekommit, att censorerna fått uppbära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
