Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Filmens suggestiva faror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
affischerna, är högst beklagligt, och så är också förhållandet med
den alltför ofta ytterst osmakliga annonsreklamen, där man ej drar
sig för de grannaste brodyrer på motiv, som i filmen nätt och jämt
finnas antydda för att ej tala om, att man efter filmens censurering
i reklammaterialet omdöper den till ett namn, som över en stundom
högst beskedlig produkt kastar ett avgrundsskimmer av något riktigt
kusligt. Det måste så vara för att dra folk, tror man på sina håll.
Om det kraftigt reagerades mot dylikt oskick i fråga om program,
affischer och annonser skulle det sannolikt rätt mycket bidraga till
biografkulturens höjande på ett område, dit censurens befogenhet
av naturliga skäl ej sträcker sig.
Hur svårt det emellertid kan vara att draga upp den
flytande gränsen mellan det, som kan anses tillåtet eller icke
tillåtet, härom må följande gränsfall vittna. Händelsen ägde
rum på Brunkebergsteatern i Stockholm, vilken ju en tid
ansågs vara den för barn minst olämpliga. Man gav en fransk
film med ett osmakligt pajazzo-motiv — komediens
benämning var »Hur svartsjuka äkta män kureras» eller något
liknande — vari det bland annat förekom, att älskaren, en
vedervärdig figur, överhöljde vännens fru med kyssar — minst
»15-meterskyssar» — på nacke och armar och på ett rent
av vämjeligt sätt. Då den uppbyggliga scenen ej såg ut att
vilja sluta i brådkastet, miste en liten pys plötsligt tålamodet
och frågade halvviskande en herre, som höll honom i handen:
»Pappa, vad ska de där vara bra för?» Fadern, som
tydligen kände sig generad, låtsade som han icke hört, trots att
frågan flera gånger upprepades. Då höjde pojken sin röst
så, att hela salongen hörde det. Stor och allmän munterhet,
men också yttringar, som tydde på att många funno pojkens
undran väl så befogad. Vid den tid, denna film gavs,
skämtades det rätt tappert med den från Danmark utgående
önskemålet om kyssfilmmeterantalets inskränkande till högst tre
meter, vadan pysens yttrande blev till ett apropos för dagen,
vilket icke minst syntes ha roat de närvarande.
Sannolikt var pojkens sinne ännu för oskyldigt, för att den
smaklösa scenen skulle kunna grumla hans känslor just då,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
