Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Filmens psykiska och fysiska olägenheter i allmänhet - V. Den dramatiska filmen som konstart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skola bliva i alla avseenden lämpade för barn. Det bästa
vore utan tvivel, att skolan i nu förevarande avseende
trädde till i stället för biograferna. Enligt mångas uppfattning
ha barn överhuvudtaget icke på offentliga nöjeslokaler att
göra fore fyllda 12 år, dels av redan nämnda orsaker, dels
emedan det anses menligt inverka på skolarbetet och ett gott
hem har många förströelser att bjuda på ändå.
KAP. V.
Den dramatiska filmen som konstart.
Ett faktum, som mer än något annat faller i ögonen, är,
att den affärsmässigt bedrivna biografverksamheten, och om
någon annan kunna vi praktiskt taget ej tala, nästan
uteslutande alltsedan filmdramats tillkomst har detta att tacka för
sin existens. Det är biografdramat, som drager de 99
procenten av publiken, och utan denna oemotståndliga magnet
skulle knappast några biograflokaler av större betydelse hava
kommit till stånd. Det är just biograflokalernas egenskap
att vilja imitera och ersätta teatern, allt under vissa friare
former av yttre natur, som gjort filmen till den världserövrande
makt den är [1].
Om man lägger till grund filmlängden eller, vilket är det
samma, tiden för uppförandet, utgöra enligt gjorda beräkningar
ej mindre än 81 % av alla spelade filmer dramer och
lustspel. Det är dä helt naturligt, att man frågar sig, om
biografdramat har det konstnärliga värde, att det kan göra de
oerhörda publikframgångarna förklarliga och berättigade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
