Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Några reformsynpynkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av de praktfulla motiven ur »Tusen och en natt», t. ex.
»Aladdi n och den förtrollade lampan», »Ali Baba och de
fyrtio rövarne», »Sjömannen Sinbad» m. fl. Eller av de gamla
hederliga folksagorna, av vilka några redan torde ha utnyttjats.
Allt beror emellertid på sättet. Filmkonsten sitter ju inne
med alla möjligheter att övervinna och lösa de tekniskt
olösliga problem, som dessa sagors iscensättning mången gång
skulle erbjuda på den vanliga scenen. Vi erinra vidare om de
gamla Arthursagorna, sagorna om Karl den store och hans
paladiner, de gamla provensalska sagorna samt Hans Kristian
Andersens »Eventyr», alla erbjudande de rikaste skatter av
poesi. Den framstående skådespelaren Paul Wegener i Berlin
har för filmen redan utnyttjat många av motiven ur Bröderna
Grimms sagor och därmed vunnit lysande resultat. Men hos
oss har litet eller föga gjorts, och här skulle den svenska
filmkonsten kunna finna nya fält för sin verksamhet.
Vem minnes ej från sin ungdom Don Quixote a la Manchas
märkliga bragder eller Baron von Münchhausens underbara
äventyr? Vilka högtider av skratt skulle icke dessa
diktkonstens odödliga verk bereda genom filmen!
På dessa och liknande områden, även dem inom det
egentliga folkskådespelets och den enklare komediens gebiet, skulle
filmdramatiken bättre komma till sin rätt än på andra just
därför, att detta slags konst ej kan nöjaktigt återspegla det
psykologiskt fördjupade karaktärsdramat, men däremot bättre
lämpa sig för den mer lösliga dramatik, som är halvt episk
till sin natur och mera utgör en serie av »tableaux vivants»
än ett återgivande av ett rent psykiskt utvecklingsförlopp.
Och så bör biografverksamheten naturligtvis odla sitt gamla
arbetsfält: den geografiska och etnografiska filmen, den
naturhistoriska filmen och den rena naturfilmen, där biografkonsten
redan vunnit så vackra och lysande resultat.
Biografen är en för stor och betydelsefull uppfinning för
att misskrediteras genom dålig filmdramatik och missbrukas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
