- Project Runeberg -  Dikter /
89

(1946) [MARC] Author: Harriet Löwenhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ynkligt det slutar och sjaskigt och snöpligt,
på vilka vägar jag än månde gå,
ömsom jag löpte, och ömsom jag kröp likt
snigeln, men målet svann undan ändå.

Ty si, att människohjärtat är skröpligt,
det kan med visshet jag trösta uppå.

Sanning det bjuda så många på brickan,
sanning så länge som dagen är lång.

Den, som på sanningen pekar med stickan,
själv kan lätt falla på sanningens spång,
men den, som en gång har smakt på den drickan,
likar den ensamt bland dryckerna mång.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhdikter/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free