Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är ju ett försök att framställa dessa grunder),
och att valet mellan de motsatta
lifsåskådningarna skulle bero allenast på hvars och ens
subjektiva tycke och ingen ledtråd för valet
finnas mer än tycket. Han yttrar sig tvärt om
med styrka emot den subjektivitet, som ser i
facit på förhand och ändra faktorerna därefter,
det vill säga som har ett visst mål den vill
komma till och förfalskar talen för att det skall
gå ihop. Men hvad han velat påstå, är att det
vid sådana frågor kommer an på hela personens
spänstighet. Och hvad vill det egentligen säga,
att hela personligheten skall vara med i
tänkandet? Det — skall man säga — att tanken först
arbetar isolerad, men att därefter känslolifvet
vaknar och viljelifvet och blanda sig i spelet;
det vill säga, tanken kan icke finna vägen, då
kommer viljeriktningen till och afgör tviflet med
ett maktspråk, obekymrad om hvad som är sant
eller ej, ett helt och hållet -oberättigadt inlägg
alltså. Men detta är icke det verkliga förloppet.
Det nya som sättes in i tankearbetet är icke ett
affektivt element endast utan ett nytt
intellektuellt element, som står i sammanhang med det
affektiva. Hvad som sker är det, att då
personligheten lefver upp, återvänder känsligheten
i de punkter som till hvardags äro döda, den
känner sitt förhållande till sin närmare och
fjärmare omvärld tusenfaldigt rikare och starkare än
annars, fullständigare än annars, allsidigare, själen
finner sig hastigt omgifven af ett material till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
