Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 43 —
fyllclt af de gamla tidernas människor. För
dem lefde ocli svärmade det. Men sandes ett
sådant barn, hvars hela sjal var mättad af
sägner, öfyer den mörka vinden in på
hand-kammaren efter lin eller skorpor, då ilade de
små fötterna, då kom det i flygande fart utför
trappan genom förstugan och in i køket. Ty
däruppe i mörkret hade det måst tänka på alla
gamla historier, det hade hort."
Og efterat ha fortalt en slig historie,
fortsætter hun: „Kan den hvars sjal blifvit mättad
af sägner någonsin frigöra sig från deras välde?
Nattvinden tjuter därute, en ficus och en nerium
piska balkongens pelare med sina styfva blad,
himlen hvälfver sig mörk öfver de långsträkta
bergen, och jag, som sitter ensam i natten och
skrifver, med lampan tänd och gardinen
upp-dragen, jag som nu är gammal och borde vara
klok, jag känner samma rysninger krypa uppför
ryggraden som då jag första gången hörde denna
historia, och jag måste oupphörlig^n lyfta ögonen
från- arbetet för att se efter om ej nogon
kom-mit in och gömt sig i vrån där borta; jag måste
se ut på balkongen för att ge akt på om ej ett
svart hufvud sticker upp öfver räckvärket. Den
viker aldrig ifrån mig denna skräck, som väckes
af de gamla historierna, då natten är mörk och
ensligheten djup, och den blir mig till sist så
öfvermäktig, att jag måste kasta pennan, krypa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
