Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Afsikten med föreliggande afhandling kar varit att från
kyrkohistorisk synpunkt lämna en framställning af
re-ligionslagstiftningen under den omkring 100 år
omfattande period, som begränsas å ena sidan af 1686 års’
kyrkoordning ock å den andra af de religionsfriketsstadgar för
främmande trosbekännare, som utkommo under Gustaf III:s tid.
Vi kafva valt denna period för vår framställning, enär den
ansetts erbjuda ett särskildt intresse i ifrågavarande afseende.
Det är under den de olika meningarna om friket eller tvång i
religiöst afseende egentligen först börja bryta sig mot
hvarån-dra med först pietismens ock sedan fritänkeriets uppträdande i
vår kyrkas kistoria. Dessutom kafva i de flesta fall
hufvucl-saldigen endast resultaten af denna tids religionslagstiftning,
sådana de föreligga i plakat, stadgar ock förordningar, hittills
varit beaktade. För ett rätt bedömande af dessa kar det synts
vara af vikt att få en närmare inblick i de förhandlingar, som
ledt till dem, för att därigenom lära känna de skäl och de
tidsförhållanden, som för lagstiftarne varit bestämmande.
Vi kafva ansett lämpligt indela vår afhandling i tvenne
delar, af hvilka den förra behandlar främmande trosbekännare.
Det kar där varit vår afsikt att framställa desses ställning i
religiöst afseende, sådan den faktiskt tett sig. kvilken, såsom vi
skola finna, varit beaktansvärdt förmånligare, än hvad
förordningarna gifva vid handen. Såväl den kyrkliga som den
borgerliga myndigheten var nämligen villig tillerkänna främlingarna
en större frihet, än desse på grund af gällande författning kunde
göra anspråk på, om man också ej ville förändra deras rättsliga
ställning. Den senare delen åter behandlar de religiösa rörelser
inom den lutherska kyrkan, som under ifrågavarande tid
uppväckte oro i vårt land bland de maktägande såväl i stat som
kyrka. Vi skola därvid finna, att skulden för de sorgligt
bekanta religiousförföljelserna i vårt land under denna tid drabbar
ej blott prästerskapet. De utgingo först från den enväldiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
