- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
1

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INLEDNING.

Innan vi öfvergå till vårt föreliggande ämne, torde det
vara lämpligt att kasta en blick på trostvånget i vårt land,
sådant det i hufvudsak gestaltade sig vid början af den period,
som vår afbandling afser. Närmast hafva vi då att taga reda
på, livad 1686 års kyrkolag samt andra vid den tiden gällande
författningar, förnämligast de under Karl X och Karl XI
utkomna religionsplakaten, i detta afseende innehålla J).

Kedan i Upsala mötes beslut 1593 förklaras, att intet är
»nyttigare eller gagneligare, eller det som mera förbinder h järtan
tillsamman, än sämja och enighet och särdeles i relignmen».
Satsen återfinnes i 16- och 17-hundratalens regeringsformer, i
hvilka det heter, »att enigheten i religionen och den rätta
gudstjänsten är den kraftigaste grundval till ett lofligt,
sam-dräktigt och varaktigt regemente». När man vid
religions-lagstiftningen utgick från den principen, få vi ej förundra
oss öfver att de stadganden, som angingo religionen, måste
bära vittne därom. Vi spåra därföre också i dessa mycket
litet af religiös tolerans. Det gäller såväl i afsende på
landets infödde invånare som i afseende på de främlingar, hvilka
slagit sig ned här.

Hvad nu de förra beträffar, var affall från landets religion
strängt förbjudet. Beträddes någon därmed, var han hemfallen
åt landsförvisning och arflöshet. Därom stadgades redan i äldre
förordningar. I Norrköpings arfförening af 1604 heter det, att
»den, som af riksens inbyggare faller ifrån vår kristliga
religion, som nu bemält är, hafve förverkat sitt gods under nästa

b Jämför religionsplakaten af 1655, 1GG3, 1667 oeh 1671. Finnas
hos Stiernman, Samling af stadgar, bref ooli förordningar ang. religionen.
Stockh. 1744.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free