- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
3

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

parti. Det kunde därför hafva varit att vänta, att detta, förbud
skulle vara af öfvergående natur. Det låg emellertid ej i tidens
anda att uppkäfva sådana förordningar, som gärdade om
religionens enhet och renhet. Stadgandet härom fick också allt
fortfarande behålla gällande kraft, och vi hafva funnit det
åbe-ropadt i lagskipningen så långt fram som i början af
frihetstiden. Möjligen har det ännu senare tillämpats, där anledning
därtill kunnat förefinnas.

Att man ej ville upphäfva detta förbud visar sig också af
1600-talets religionsplakat, i hvilka närmare föreskrifter lämnas för
ungdomens resor i främmande land. Religions stadgan afår 1655x)
fastställer med afseende på ungdomens »peregrinationer-, hvad
förut därom var stadgadt. Fördenskull förmanas föräldrar och
uppfostrare att, innan de sända ut dem, hvilkas vård de hafva
sig anförtrodd, »först och främst bära i så måtto åhuga för
deras själ och salighet, som resa vilja, så att de förvissade
äro, att han, som vill sig begifva i främmande land, icke
allenast kan och vet göra besked för vår kristliga religion och det,
som därtill hörer, utan ock är underrättad om de slut och
stadgar, som till vår kristliga religions rätta öfning äro gjorda».
Yidare böra de vara omtänkta, huruvida myndlingen »ha’Vrr
medel och krafter sitt goda uppsåt att fullfölja, så att han
hvarken utaf oförstånd uti religionen och andra saker eller
medellöshet råkar till att söka främmande misstänkta orter
antingen att studera eller ock om hjälp och bistånd till att vinna
sitt mål.» Stadgandet härom förnyades genom 1667 års
religionsplakat och infördes äfven i kyrkolageni) 2). — I
riksdagsbeslutet cl. 27 aug. 1664 anhålla ständerna, att den teologie
studerande, som uppehåller sig vid sådana främmande universitet,
hvilka »icke allenast misstänkta för någon villfarelse vara kunna,
utan ock alldeles af en kättersk religion», eller som.
»hemkommandes i riket befinnes och med vittnen öfvertygas att ej vara
i vår rätta och rena religion inkorrupt,/den må ställas för rätta»,
och om han befinnes skyldig, ådömas - samma straff, som var
be-stämclt för »turbatoribus patrim»3).

För att ej heller lärare, som ihförskrefvos från främmande
orter, skulle medföra någon andlig smitta och sedan sprida den

i) § 7. 2) 1G67 års relig:s plo.,% g 2. K. L. kap. I § G. 3) Riksdags-

beslutet 1664 finnes intaget hos Stier jmau, anf. arb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free