- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
12

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

samma fienden. Det var öfvertygelsen härom, som ledde
statsmännen under den nu närmast följande tiden af Karl XI:s
regering, och af hvilken den autokratiske konungen själf ej var
oberörd. Därför ägde också de reformerte faktiskt långt större
frihet, än man af den föregående utredningen af
religionsförord-ningama hade kunnat vänta. Så fingo de opåtalt samlas till
gudstjänst. På Riddarholmen i Stockholm fanns en reformert
kyrka, som besöktes af en talrik församling. De betjänade sig
vid ämbetsförrättningar af de präster af egen bekännelse, som
funnos i staden. De uppfostrade äfven sina barn i egen lära,
om detta också icke kunde undgå att väcka gensägelse från det
lutherska prästerskapets sida. Till och med reformerta skolor
höllos här och hvar i hufvudstaden, hvarest barn till rätt stort
antal erhöllo undervisning1).

De reformertes antal i hufvudstaden var rätt ansenligt.
Därom vittnar ett yttrande i konsistorii protokoll från 1688, då
det säges, att till deras kyrka på Kiddarholmen »hålla sig
ej allenast 2,000 af deras egna, utan ock vid 130 hus af vår
religion». Detta måste dock vara något öfverdrifvet, ty några år
därefter, 1693, infordrades af regeringen förteckning på alla i
staden bosatta främmande trosförvanter, och befanns antalet
då, deras barn inberäknade, utgöra,551 personer. — Den
reformerta barnuppfostran bidrog ej oväsentligt, att församlingen
hastigt tillväxte. Ar 1688 säges det, att under det de
reformerte, då de inflyttade, endast utgjort 30 å 40 personer, deras
antal nu hade uppgått till några tusen, hvilka alla voro födde
och uppfostrade i landet. Ofver församlingens tillväxt
»gruf-vade sig» Stockholms konsistorium, och preses erbjöd sig att
framställa saken för k. m:t2).

Regeringen hade, såsom förut är nämndt, genom bref till
konsistorium 1684 anbefallt, att vid de främmande
religionsbe-kännarnes vigsel skulle af dem affordras skriftlig förbindelse att
låta uppfostra sina barn i lutherska läran. Det dröjde dock ej
många år, förr än denna förordning, hvad de reformerte angick,
återtogs. Redan kyrkolagen stadgar, såsom nämndt, ingenting
om sådan förbindelse. Detta var väl också anledningen till, att

0 Så berättas om flera i hemlighet hållna reformerta skolor i
Stockholms kons. prot. för 1687. I en af dem uppgick antalet af de barn, som
dagligen erhöllo undervisning, till 20. Prot. d. 27 Apr. 2) Stockh. kons.
prot. d. 7 Juni och 24 Okt. 1688.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free