- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
17

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17

kallades därför i konsistorium, hvarvid kan försvarade sig med
att kan blott lärde barnen läsa ock skrifva franska. Då
preses emellertid föreköll konom, att man funnit katekesen kos
konom, kvilket visade, att kan också sysselsatte sig med
religionsundervisning, kade kan icke något svar att gifva 1).
Dessutom angåfvos också åtskilliga skolor, som köllos af franska
kvinnor; tilltalade käi’för, föregåfvo dessa, att de endast lärde
barnen sy ock knyppla. Konsistorium lät sin notarie med
stads-fiskalens biträde göra sig närmare underrättad om dessa skolors
beskaffenhet, ock inberättade denne sedan resultatet af sitt
uppdrag, att man »intet funnit någon mansperson, som informerar
barn, utan allenast kvinnfolk, som informera barn i syende
och knypplande samt i själfva språket». Franske pastorn
Ber-gius var dock af annan åsikt. Han menade sig kunna bevisa,
att dessa kvinnor ej sysselsatte sig blott med undervisning i
handarbete 2).

När de främmande trosbekännarne, så väl katoliker som
reformerte af fransk nationalitet, antastades, emedan de bevistat
gudstjänsten kos främmande ministrar, föreburo de såsom
ursäkt. att de förstodo hvarken svenska eller tyska ock sålunda
ej kunde deltaga i gudstjänsten i de lutherska kyrkorna. K.
m:t gick därföre i författning om att anställa »en väl
kvalificerad och lärd luthersk präst, som predikar färdigt fransyska»,
kvilket öfverståthållaren fick befallning att ombesörja. På
samma gång fick kan också i uppdrag att beordra
vederbörande att tillhålla de främmande trosbekännarna att låta
sina barn erhålla undervisning i svensk eller tysk skola, »på
det icke hemligen emot våra ock våra k. förfäders stadgar några
skolor af skiljaktig religion måge inrättas, hvarigenom barnen
strax i deras unga år till kätterska och villfarande meningar
kunna dragas ock uppfostrade blifva» 3). På grund käraf
upprättades äfven kort därefter en fransk-luthersk församling, hvars
första predikant blef den nämnde Nikolaus Bergius, hvilken
under sin senare verksamhet ådagalade ett ofta ovist nit gent
emot de främmande trosbekännarna 4). Regeringen föregaf väl,

1) Stockh. kons. prot. d. 22 Okt. 1600. 2) Stockh. kons. prot. d. 22

Febr. 1693. 23 Maj o. 20 Juni 1694. 3) K. m:ts skrifv. till öfverståtli. d. 3
Maj 1687, bl. sv. eccles. handl. Y. 34. 4) Uppgiften hos Anjou, anf. arb. s.

442, att allt ifrån 1669 främmande lutherska präster för de fransk talandes
be-liof införskrefvos, tyckes ej vara fullt riktig. Sadan predikant torde endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free