- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
18

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

såsom ofvan blifvit nämndt, att den sålunda grundade franska,
församlingen egentligen af såg de katoliker af fransk nationalitet,
som inkommo i landet. Utan tvifvel var dock den egentliga
orsaken därtill, att man på detta sätt sökte, utan att behöfva ga
bröstgänges till väga, afhålla cifven de reformierte från de
främmande gudstjänsterna, från hvilka man ej med tvångsmedel ville
utestänga dem.

På det att de från Frankrike inflyttade ej skulle kunna
såsom skäl för att de höll o egna skolor förebära saknaden af
franska skolor af luthersk bekännelse, var man äfven betänkt på
upprättandet af en särskild skola för den fransk-lutherska
församlingen. Det var i synnerhet Bergius, som dref på denna
sak såväl hos regeringen som i konsistorium. Det öfriga
prästerskapet var dock ej lika angeläget därom. Man såg hellre,
att barnen fingo »lära sig kristendomen på svenska», och kunde
de sedan, när de blefvo stora, »som andra hos språkmästare
lära fransyska». De borde därföre undervisas i svenska skolor
eller ock i den tyska, »därest fyra kapabla män äro, som det
uträtta kunna» 1). Härmed afsåg man, att det uppväxande
släktet skulle lättare inkorporeras med de svenska församlingarna.
1 Bergii intresse låg det däremot, att det bibehölls vid sitt
språk och därigenom vid den franska församlingen. Han
lyckades äfven hos regeringen utverka, att en särskild skola för
hans församling inrättades. Då den förordnade läraren dock
kort därefter afiedy. började åter samma tvist mellan Bergius
och hans ämbetsbröder. Den franske predikanten vände sig åter
till regeringen, som förordnade, att han skulle utse någon
tjänlig person till lärare, hvilken skulle erhålla konungens fullmakt,
sedan han blifvit godkänd af ärkebiskopen eller Stockholms
konsistorium. Bergius föreslog en konverterad fransman, Pierre
Durnont; konsistorium hade väl ej egentligen någonting att
anmärka emot den förslagna .personen, enär han, ehuru han
nyligen öfvergått till lutherska kyrkan, dock »viste sig själf mycket
modest», och Bergius dessutom lofvat hafva inseende öfver hans
verksamhet, men gjorde likväl åter svårigheter. Slutligen för- i

i enstaka fall före 1687 hafva blifvit inkallad. Bergius kallar åtminstone
ofvan anförda bref till öfverståthållaren för k. m:ts första reskript angående
franska församlingen. Att det så är. framgår äfven af skrifvelsens innehåll.

Stookh. kons. prot. d. 5 o. 12 5iov. 1690.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free