- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
20

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nalitet ocli sedan öfverensbomma »med pastoribus, hvilka cle
själfva vilja behålla eller till honom öfverdraga» 1).

Den franska församlingens pastor önskade äfven blifva
medlem af konsistorium, hvarigenom han lättare skulle kunna
tillgodose sina och sin församlings intressen. Han hänsköt
frågan om »pastoris karaktär, heder och rum i consistorio»,
hvilket »till dess ämbetes bättre utförande kunde tjäna», till
1(198 års riksdag * 2), och några dagar senare föreslog
ärkebiskopen i konsistorium, att som de reformerte i hufvudstaden
mycket tilltogo i antal, »så att befarande är, att densamma
religionen sig allt för vidt och djupt i landet inrita» kunde, borde det
medgifvas Bergius att »sitta med i consistorio» för att med
öfriga konsistoriales samråda i sådana mål, som angingo de
främmande trosbekännarna. Förslaget rönte motstånd; en
kon-sistorieledamot menade, att Bergius härmed mest sökte sin egen
fördel, nämligen att »få alla de främmandes barndop och annat
mera ifrån pastoribus». Ärkebiskopen svarade härpå, att man
måste »mera se på publicum bonum» än på sin egen inkomst.
Emellertid ingick prästeståndet med en supplik till k. m:t, kvari
det understödde Bergii begäran, då konsistorium måste gifva
med sie. Det förklarade nu. att det inte varit af nöden att
be-svära k. m:t därmed, ty denna angelägenhet hade ändå kunnat
ordnas, och beslöt att, »liksom gardesprästerna hafva sedem i
consistorio aulico, då casus ifrån gardet förekomma, men uti
hofsaker intet», så kunde ock Bergius i angelägenheter, som
rörde hans församling få säte och stämma i stadskonsistorium,
hvarvid han dock hade att intaga »det understa rummet». Först
i April 1695 aflade Bergius sin domared såsom medlem af
konsistorium 8).

Äfven annorstädes, där från Frankrike inflyttade reformerta
arbetare till större antal slagit sig ned, vidtog man mått och
steg för att upprätta fransk-lutherska skolor. Så fick ärkebiskop
Svebilius 1693 af regeringen i uppdrag att, såsom han
föreslagit, utse »några kapabla subjecta» att undervisa det reformerta
bruksfolkets barn vid Löfsta och Österby. Härom gick han

J) Bergii skrifv. till kons. d. 2 Mars 1602 o. 29 Maj 1693 (kons. akt.
1692 n:o 183 o. 1693 n:o 204), kons. prot. d. 5 Nov. 1690, 20 Nov. 1695.

2) B:ii skrifv. af d. 6 Nov. 1693 till pr. st. (Eccles. saml. III i k. bibi.) 3) Se

kons. prot. d. 13 Dee. 1693, 21 Mars, 6 Juni 1694 o. 10 April 1695.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free