- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
21

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

också genast i författning. Genom af honom utfärdad fullmakt
förordnades en studerande Roland Bure på grund af dess
lärdom, kapacitet och skicklighet» till lärare vid Löfsta bruk,
»skolandes han låta sig vara anbefalld t att detta sitt
pedagogiäm-bete väl förestå och uträtta samt all möjlig flit använda på
be-mälda bruksbarns och ungdoms trogna information och
undervisning, att de måtte både väl lära läsa i bok såväl som i
synnerhet fatta en noga kunskap uti sin kristendoms stycken och
vår rena evangeliska religion» J).

Hade man med inrättandet af den fransk-lutherska
församlingen i Stockholm velat draga främlingarna från gudstjänsten
i ministerkapellen, så vann man ej sin afsikt därmed. Den
fransk-luterska gudstjänsten var fåtaligt besökt. Bergius tyckes
ej heller hafva varit rätte mannen på den post. på kvilken han
blifvit ställd. Han kunde genom sin hätskhet mot olika
tänkande ej vinna deras förtroende, hvilkas vård var honom
anförtrodd, hvarföre han också själf klagar, att han af de
främmande . ansågs för en förföljare ocli förförare2), och äfven hans
ämbetsbröder gifva honom ej stort bättre vitsord. Dr. Iser
anmärker hos honom bristande »fog och lämpa» gent emot
främ-lingarne och förebrår honom, att han i sina predikningar
-exe-krerar och förbannar dem», hvarigenom de endast blifva mer
förhärdade och förbittrade, än de förut varit, samt att han
genom hårdhet stöter dem ifrån sig. Anledningen till att han
saknade åhörare vore också, att »han icke läser sina
predikningar utantill utan reciterar dem af papperet» 3). Såsom bevis
på Bergii hänsynslöshet kan anföras, att han vid begrafningen
af en f. d. reformert fransman, som öfvergått till lutherska
läran, och då han kunde förutsätta, att han vid grafven skulle
möta åtskilliga af den dödes forna trosförvanter. fann tillständigt
att »remonstera de reformerade deras religions falskhet», hvilket
han själf erkänner icke kunna vara mången till behag.
Konsistorium måste därför förehålla honom, »att han ingalunda med
hårda ord rörer och tangerar de reformerade i deras religion,
utan därmed varsamligen urngår, vetandes hvad i
kyrkoordningen honom och alla andra föreskrifvet står, de där lefva

’) Se k. m:ts skrifv. till ärkebisk. af d. 1 Febr. 1093 bl. Handl. rör. ref.
Ärkeb:s fullm. i Nord. saml. (eccles. suee. vol. 14 n:o 48). -) B:ii skrifv. till

pr. st. d. G Nov. 1693 (se ofv.) 3) Ivons. prot. d. 20 Nov. 1695.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free