- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
22

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

under k. m:ts skydd ock skärm, samt att kan intet godt
därmed lärer uträtta, utan allenast förbittrar gemyterna».
Kon-sistorii varning tyckes emellertid ej kafva afkållit Bergius från
kans föresats 1).

Den franske pastorn ägde dock, såsom det vill synas, sin
konungs fulla förtroende, kvilken ofta visade sig honom
bevågen. Kort efter sin utnämning som predikant för de
fransktalande främlingarna erhöll Bergius på grund af sin
»skicklighet, flit ock goda gåfvor» tillökning i sin lön, ock några år
därefter utnämndes kan till pastor för sin församling2). Såsom
redan har blifvit nämndt, ställde sig regeringen på hans sida
gent emot kans ämbetsbröder i fråga om den af honom begärda
franska skolan.

Inte keller i den för främlingarna inrättade skolan
bemöttes dessa med större kärlek, hvarföre de besvärade sig öfver
att de måste taga sina barn ur densamma i följd af lärarens
hårdhet vid undervisningen3). Så berättar ock en moder vid
ett tillfälle i konsistorium, huru hennes barn »fuller varit satta
i den fransyska skolan hos mag. Enander, men varit som
hundvalpar kastade utför trapporna, hvarföre de ock nu gå till en
privatum prseceptorem»4).

Till det fåtaliga besöket i den fransk-lutherska kyrkan bidrog
utan tvifvel ock den förut nämnda förklaringen till
branden-burgska ministern, kvilken gjorde, att man icke ansåg sig
be-höfva ställa sig religionstadgarna till noggrann efterrättelse.
Reformert gudstjänst hölls i Stockholm på ej mindre än tre
olika språk; på franska predikades det hos bruksförvaltaren
De Geer på söder; på holländska hos residenten Rumpk samt
på engelska hos legationssekreteraren Robinsom Dessutom
uppehöll sig en fransk reformert predikant Roye i Stockholm, hvarest
han öfvade predikoverksamhet och själavård. Han uppfostrade
ock sina barn i den reformerta läran5). Därjämte besökte han
tidtals bergslagsbygderna, hvarest han äfven predikade, åbero-

4

b Kons. prot. d. 16 Sept. 1691, jämf. prot. d. 20 Nov. 1695. 2) K. m:ts
skrifv. till öfverståth. d. 8 Maj 1638; k. m:ts fullm. för Bergius d. 14 Kov.
1691 i kons. akter 1692, n:o 183. 3) Kons. prot. d. 20 Nov. 1695. 4) Kons.
prot. d. 12 Der. 1694. 5) Anjou, anf. arb. s. 443, säger, att B., höll skola; så
torde dock ej öfverståth:s ord i hans skrifv. till k. m:t få fattas, då han säger,
att den nämnde predikanten »sina barn i den reformerade religionen
undervisar». Att det endast är fråga om hans egna barn, framgår af kons. prot.
d. 5 Sept. 1694.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free