- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
23

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•ii)

pande sig på privilegier, som blifvit De Geer gifna. De
främmande trosförvanterna iakttogo vid sina kyrkobesök ej längre
den försiktighet, som klokheten förut bjudit. »De fara och gå»,
heter det, »offentligen på gatorna och i sådan myckenhet
tillsammans, att de uti antalet skola öfvergå åhörarna i somliga
våra lutherska kyrkor». Och i följd af den »connivence», hvar ■
med särskildt de reformerte behandlats, hade de blifvit »så
dristiga, att de. i stället för att hålla deras gudstjänst inom lyckta
dörrar eller åtminstone med tysthet och utan gny förfoga
sig till deras gudstjänst, fara med kareter och vagnar till och
ifrån». Detta väckte förargelse, och deras djärfhet styrkte
katolikerna, som menade, att ej heller de kunde nekas samma
frihet i religionsutöfning, som de reformerte ägde. Papisterna
samlade sig därföre också till gudstjänst dels hos det franska,
dels hos det kejserliga sändebudet.

Sedan Bergius först anmält förhållandet hos
öfverståthålla-ren och stadsfiskalen inkommit med närmare upplysningar,
androg öfverståthållaren saken den 29 maj 1633 *) hos k. m:t
med förfrågan, om icke alla främmande trosbekännare, så väl
katoliker som reformerte, hvilka öfverträdrle religionsstadgarna
finge anklagas, »när de så understå sig missbruka den nåd,
som härtills förunnad varit»2). Konungen gaf sitt bifall härtill,
hvarom öfverståthållaren underrättade borgmästare och råd för
åtals anställande mot dem, som »efter denna dag» beträddes
öfva sin gudstjänst på annat sätt, än som religionsstadgarna
tilläto, nämligen enskildt i hemmen och »utan någon bruit eller
väsende, som härtill skett»3).

Rättegång öppnades kort därpå vid Stockholms södra
käm-nersrätt mot dem, som deltagit i gudstjänst hos holländske
residenten samt hos predikanten Roye. Sålunda anklagades
omkring 70 personer af olika samhällsställning. Desse sökte 1

1) Ur öfverståthålks skrifv. härom äro ofvan anförda citat hämtade;
finnes bl. Handl. rör. ref. 2) Ofverståth. åberopar sig på en honom af k. nr.t
gifven befallning att se genom fingrarna med de reformerte. Jämf. k. m:ts
svar: »hafvandes I firller till följo af vår munteliga befallning låtit se genom
fingren med de reformerade och intet så strikte med dem förfarit, som
reli-gionsförordningarna eljest innehålla». 3) B:ii skrifv. till ofverståth. d. 1 Mars
1692. Öfverståtlrs dito till k. m:t af d. 29 Maj 1693. K. m:ts skrifv. till
ofverståth. d. 31 Maj 1693. Öfverståth:s skrifv. till borgmästare och råd d.
8 Juni 1693. Samtl. skrifv. jämte öfr. handl. rör. rättegången mot de ref.
finnas bland Handl. rör. ref.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free