- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
25

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25

gjort hafva». De anropa därföre konungen att taga dem i sitt
hägn och befria dem från de ådömda böterna och bedja om
tillstånd att få fortfarande hålla sammankomster i all
gudsfruktan, »ty där man sig församlar i Kristi namn, där är han
med sin nåd och helige ande tillstädes, och då hafva de
gude-liga böner, som vi uppoffra för Ed. k. mit och hela dess höga
kungliga hus samt dess rikes och undersåtars välfärd, mjmket
mera kraft, än då man är uti ensligt och bedröfligt stånd».
Böneskriften var undertecknad »underdånigste och
troplikti-gaste undersåtar och refugies af den reformerade religionen»J).

Bergius, hvars församling närmast skulle beröras af en de
reformerte medgifven större frihet, skyndade sig att ingå till
det vid 1693 års riksdag församlade prästeståndet med en
bitter vederläggning af nämnda böneskrift, som han förklarar
innehålla »vår sanna läras försmädelse, våra högvördige
konungars sidovördnad och k. mits kyrkolags och stadgars vrånga
uttydning». I samma skrifvelse androg han äfven sin
församlings angelägenheter 2).

Prästeståndet vände sig på grund häraf till k. mit med
en af biskoparna undertecknad föreställning, hvari ståndet
uttryckte sin förhoppning, att konungen »täcktes intet förtröttas
ännu i nåder hålla hand utöfver det vi räkna, och våra förfäder
så saligt och dyrbart skattat hafva, nämligen den ena rena
evangeliskt lutherska lärans förvar, bruk och endast uppenbara öfning
ibland oss», hvarjämte det anbefallde den fransk-lutherska
församlingen i konungens hägn3). Därjämte inlämnade ståndet
vidlyftiga påminnelser mot de bötfälldes supplik, som granskas
såväl ur troslärans som svenska rättens synpunkt, och för livilka
Bergii skrifvelse låg till grund. Olikheten i läran påvisas;
här likasom annorstädes hafva de reformerte insmugit sig under
förenifvande, att de voro ense med lutheranerna i lärans
hufvud-delar. De, som hit inflyttat, borde väl hafva vetat, innan de
inkommo i landet, att väl samvetsfrihet, men icke obehindrad
religionsöfhing här vore medgifven, och att det var de
fullvuxne ålagdt att besöka lutherska kyrkor och de här födde
att antaga landets religion.

’) Böneskriften finnes bl. Handl. ror. ref. -) B:ii skrifvelse är af d. 6
Xov. 1693. ofv. anf. 3) Sv. eecles. handl. V n:o 177.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:17:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free