- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
28

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det liar uppgifvits, att Karl XI gått så långt i religiös
ofördragsamhet, att han 1695 genom ett edikt påbjudit, att
alla främmande handelsidkare af annan än luthersk bekännelse
skulle inom loppet af fyra månader lämna landet4). Något
sådant har jag dock ej kunnat finna hafva varit förhållandet.
Möjligen har uppgiften sin grund i missförstånd. Redan i äldre
s. k. handelsordinantier af 1617 och 1673 var det förbjudet
för främmande handelsidkare att vistas i landet för afyttrande
af sina varor längre tid än de bestämda »liggedagarna», som
utgjorde en tid af två månader, med mindre de ville aflägga
borgared och »draga stadens tunga». Med anledning af besvär,
som blifvit anförda af främlingarna i landet, fastställdes 1687 dessa
bestämmelser för utländingarnas handel, på det att desse ej
skulle vara landets egna undersåtar till förfång. Genom ett kort
därpå utfärdadt bref till öfverståthållaren förlängdes tiden till fyra
månader. Då emellertid klagomål åter inkommo, att
förordningarna ej efterlefdes, utan att »de främmandes expediter skola
io-o-a här i riket år in och år ut och drifva handel lika med våra

OO

undersåtare af borgerskapet, utsugandes icke allenast märgen af
dessa senare, utan ock ändtligen, sedan de sig nog riktat, draga
sig utur riket icke allenast med deras egna samkade medel, utan
ock våra undersåtars egendom», togs saken under förnyad
oni-pröfning 1694, hvilket år öfverståthållaren anbefalldes hålla hand
öfver de i detta mål utkomna förordningarna -). Oaktadt
engelska och holländska ministrarna inkommo med besvär,
upp-häfdes dock ej den utfärdade befallningen, hvarom
öfverståthållaren genom ny kung], skrifvelse följande år blef
underrättad 3). Vi se sålunda att härvidlag är frågan af rent ekonomisk
art. Främlingarnas trosbekännelse omtalas ej ens i
förordningarna.

Holländska regeringen gjorde anspråk på att dess
undersåtar skulle i Sverige åtnjuta samma lagliga rättigheter i
religiöst afseende som augsburgiska trosbekännare i Holland.
Generalstaternas härvarande plenipotentiarius van Heeckeren
och resident Rumph inkommo 1696 med ett memorial4), hvari 1

1) Puaux, anf. arb. s. 72. Liknande uppgifter finnas flerstädes, se t. ex.
Stockholmisk Historie- och Skrif-Calender, 1701. 2) K. m:ts skrilv. t. öfver-

ståth. d. 26 Okt. 1694 (Stiernmans Sami. stadgar och förordn. ang. Sveriges
rikes kommers, politi o. ekonomi). 3) K. m;ts skrifv. t. öfverståth. d. 4
Leo. 1695 (riksregistr.) 4) Af den 4/14 Mars 1696, finnes bl. Handl. rör. ref.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free