- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
29

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PROTEST FRÅX HOLLANDS SÄNDEBUD.

29

de protesterade dels mot den nyssnämnda förordningen mot
främmande handelsidkare, dels mot de stränga åtgärder, som
nyligen blifvit vidtagna mot de reformerte, och hemställde, att
de här skulle blifva likställda med lutheranerna i Holland, där
de såväl i flera städer sonx på landet hade egna kyrkor till
offentlig gudstjänst. De hoppades därföre att med de
reformerade hädanefter lindrigare må förfaras, och att desamme för deras
religionsöfning ej måge med något straff beläggas».
Memorialet, hvilket var affattadt i mycket bestämda ordalag,
föranledde emellertid icke till några åtgärder från regeringens
sida 4). — Emellertid blef det å andra sidan ej fråga om att
inskränka den frihet, som de reformerte trosbekännarne hittills
åtnjutit, om man också ej ville inrymma åt dem någon
lagbestämd rätt i detta afseende. Någon sådan inskränkning kom så
mycket mindre i fråga, som man genom den mot dem förda
rättegången vunnit, att de för framtiden iakttogo större
försiktighet för att ej gifva anledning till klagomål. De holländska
undersåtar, som funnos i Stockholm, kunde utan fruktan samlas
till andakt hos sitt lands representanter. Likaså fanns en
fransk-engelsk reformert församling, som firade sin gudstjänst i det
engelska ministerkapellet. Den sistnämnda församlingen stod
under Wilhelm III:s beskydd och åtnjöt äfven understöd af
samme konung2). Är 1715 fick denna församling en fastare
ordning, i det att ett konsistorium under pastorns
ordförandeskap tillsattes att handhafva dess angelägenheter. Den
fort-lefde alltjämt oantastad, ehuru den först 1741, några dagar
innan allmän religionsfrihet beviljades de reformerte, erhöll kungl.
sanktion.

Man har såsom en förtjänst hos Karl XII framhållit, att
han lagt i dagen liberalare tänkesätt än hans fader gent emot
de reformerte3). Det är sant, att han lät öppna det genom
freden i Kyswyk 1697 till Sverige återlämnade Zweibrücken som
en fristad för förföljda köpmän och fabriksarbetare af såväl
reformert som luthersk bekännelse och lät bevilja dem fri
reli-gionsöfning därstädes jämte andra förmåner4). På samma sätt
gick han också till väga i Bremen, hvarest främlingarna kommo
i åtnjutande af samma frihet. Men denna fördragsamhet visade

l) E&dspr. i kammarär. d. 27 Maj 1696. 2) Puaux, anf. arb. s. 78.

3) Puaux, anf. arb. s. 73. 4) Nordberg, Karl XII:s historia, I s. 33.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free