Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
som hotade från papisternas sida. Redan däraf är klart, att man
ej kunde visa desse senare samma öfverseende 1), äfven om man
icke heller i fråga om dem ansåg sig kunna tillämpa
religions-stadgama i all deras stränghet2). Det var i synnerhet den förut
nämnde Bergius, som höll noga uppsikt på katolikerna. I sin
ofvan omtalade skrifvelse till öfverståthållaren af den 1 Mars
1692 androg han, huru grefve Starenbergs präst, pater Martin,
undervisade ett tjugutal gossar i katekesen, samt att katoliker
inställde sig till mässan i ministerkapellen, hvarjämte bemälde
pater betjänade sina trosförvanter med nattvarden. Följden
häraf hade blifvit, att sedan de katolska makternas sändebud
anländt, hade papisterna, som förut inställt sig vid Bergii
predikningar, sedermera afhållit sig därifrån. En afliden katolsk
kammakare Clemenche’s son, som blifvit undervisad af pater
Martin, berättade, då han vid ett tillfälle jämte sin lutherska moder
var uppkallad i konsistorium, att uti den tyske envoyéns hus
hölls hvarje söndag tre gånger mässa och en predikan, vid hvilka
tillfällen mycket folk från staden, särskildt vid högtiderna,
inställde sig 3).
Hvad Bergius inberättat om gudstjänsten i grefve
Starenbergs hus, androg öfverståthållaren i sin förut anförda skrifvelse
till k. m:t4). Yi kafva dock ej funnit, att några åtgärder i
sammanhang härmed vidtagits vare sig mot katolikerna i allmänhet
eller mot den nämnde patern. Anledningen härtill är utan
tvif-vel, att de ej gingo så öppet till väga som de reformerte,
hvar-före man ej heller fick tillräckliga bevis emot dem. Emellertid
fortforo klagomålen mot grefvens präst. Så hade han tagit till
sig en föräldralös gosse vid namn Albrekt om 15 å 16 år, hvars
9 På kungl. befallning afskedades till och med papister ur svenska
krigshären. Se k. m:ts skrifvelse till öfverste Strömberg d. 8 Mars 1G87,
Palmsk. saml. Eccles. et theol. VII, n:o 40. 2) Jämf. riksråd. Stenbocks
yttrande i rådet den 21 Dec. 1703: »Man har ibland connivendo låtit, när
några ministrar här varit, dem få begå sina salighetsmedel, som varit af den
katolska religionen», samt riksr. Wredes d. 9 Nov. 1701: »K. m:t kan fuller
det en eller annan gång connivendo tillåtit» (att en katolsk präst betjänat
sina trosförvanter). 3) Kons. prot. d. 3 Mars 1692. — Samme gosse
förklarades af sin moder vara »så inbiten allaredan af katolikernas surdeg, att han
svarat henne, det han aktar icke tio luth. präster», något som också syntes,
konsistorium framgå däraf, att han visade sig döf för de förmaningar, som.
riktades till honom, hvilka han endast besvarade med att läsa »ave Maria»
se prot. s. d. 4) D. 29 Maj 1693.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
