- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
32

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

moder varit af luthersk bekännelse och fadern katolik, för att
uppfostra honom och sedermera bortsända honom till Tyskland
att där insättas i kloster. Saken anmäldes för öfverståthållaren,
som satte sig i förbindelse med grefve Starenberg, hv.ilken å
sin sida foregaf, att gossen ej vore hos jesuiten utan i grefvens
egen tjänst, hvari han ej fann något oriktigt, så länge det ej
var främmande ministrar förbjudet att antaga lutherska tjänare *).

Pater Martin sökte också locka till sig andra ynglingar.
En af hans disciplar, den nyssnämnde kammakarens son, var i
slutet af år 1694 åter uppkallad i konsistorium, då han tillstod,
att han för några år sedan blifvit intalad att besöka katolska
kyrkan, hvarest han också blifvit undervisad af patern
tillsammans med 10 å 12 andra gossar. Denne hade äfven sedermera
sökt öfvertala honom att infinna sig i kyrkan, hvilket han dock
förklarat sig icke våga -för fiskalen. Pastor Bergius hade några
dagar därefter att i konsistorium uppvisa »en liten ask och däri
något lappri, som skall vara reliquia sanctorum», som patern
förärat sin nämnde discipel. K. m:t, som genom
öfverståthållaren fått del af katolska prästens lagstridigheter, lofvade göra
kejserliga ministern behöriga föreställningar och »laga, att
där-uppå skäll blifva bot». Dessutom anbefalldes öfverståthållaren
tillse, att »inga unga piltar, som icke ännu hafva lagt någon fäst
grund till vår lära, måge begifva sig i tjänst hos främmande
ministrar af samma (katolsk) lära, på det de icke måge blifva
förförda att träda till deras lära ifrån den sanna religionen» 2).

Icke desto mindre fortfor pater Martin med sin
verksamhet, hvarför konsistorium ånyo vände sig till k. m:t med
upprepade klagomål, hvarvid åtskilliga nya lagöfverträdelser från
katolska prästens sida inberättades. Därjämte erinrade
konsistorium om att jesuiter ej ens borde äga rätt att uppehålla sig
i landet och hemställde, huru pater Martins »föröfvade
insolen-tier stå till att hämma». Konungen befallde sin minister i Wien
att, »enär jesuiter och andra munkar ej kunde underlåta att
locka och tubba konungens undersåtars barn och andra
enfalde-liga, besynnerligen tjänstfolk, till affall, men konungen ej ville
eller kunde tåla i sitt rike sådana och andra flera jesuiternas
maximer och exorbitantier», fästa uppmärksamhet på förbudet i

!) Kons. prot. d. 7 Nov. o. 5 Dec. 1694. Kons. skrifv. t. öfverst. d.
12 Nov. s. å., finnes i kons. akter. 2) Se kons. prot. d. 12, 17 Dec. 1694.
K. m:ts skrifv. t. öfverståtli. d. 15 April 1695 bl. Sv. eccl. handl. Yl n:o 4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free