- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
34

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

anspråk på fri religionsöfning eller att få hafva egen präst.
Konungen afgjorde frågan i öfverensstämmelse med
öfverståt-liållarens reservation. Han förklarade nämligen i bref af den
27 Jan. 1704 1), att förbudet i kyrkolagen och religionsstadgarna
blifvit så strängt iakttaget, att äfven de, som med trogen tjänst
gjort sig väl förtjänta af staten, likväl ej tillåtits den frihet, som
nu begärdes för fångar och som ej heller torde medgifvas dem
af landets undersåtar, som blifvit tillfångatagna af fienden. För
öfrigt hade sekreteraren de Campredon själf ej rätt att begagna
sig af en frihet, som endast var beviljad en minister, livilket
rådet anbefalldes att föreställa honom. Hvad fångarnas
gudstjänst angår, hade man att ställa sig konungens i det föregående
omnämnda bref af den 6 Juli 1701 till efterrättelse2).
Föreställningen till de Campredon var tydligen inte något angenämt
uppdrag för rådet, som gärna hade sett, att konungen beviljat
hans gjorda ansökan, hvarför det också dröjde att fullgöra sin
skyldighet liärutinnan, hvadan öfverståthållaren måste erinra
om dess plikt att hörsamma konungens befallning 3).

Att rådet ej var så fientligt stämdt mot främmande
trosbekännare som öfverståthållaren, visar dess förhållande till
de grekiskt katolska, som funnos i hufvudstaden. De ingingo i
slutet af år 1703, sålunda samtidigt med att de Campredons
ansökningar voro föremål för rådets öfverläggningar, till
regeringen med anmälan, att de ej hade någon , kyrka i
Stockholm, »där vb kunna vår gudstjänst tillsammans öfva
förutom den gamla ryska kyrkan uppå södra stadshuset». De
begärde därför, att, enär denna blifvit restaurerad, det skulle
tilllåtas dem att genom den i staden varande ryske prästen få
inviga densamma, »på det vi sedan och i tillstundande julhögtid
måge kunna därsammastädes öfva vår gudstjänst tillsammans.»
Ansökan beviljades af rådet 4). Detta tillmötesgående hade nog
delvis sin grund i omtanke om de svenska fångar, som funnos
i Kyssland.

Aret förut hade rådet hos konungen gjort anmälan om att
man i Ryssland »begynt att visa en märklig lindring och mil-

0 Finnes i Hist. handl. III s. 133 ff. -) Saken förekom i rådet d. 26
Febr.. 25 Apr. o. 21 Dec. 1703 (se ett band «Rådsprot. 1702—1708»),
Gyllen-stjernas reserv, af 29 Dec. 1703 finnes i flera exempl. bl. Handl. rör. katol.
°) 8p öfverståthis skrifv. d. 2 Mars 1704 (bl. skrifv. t. k. m:t). •*) Ansökan
finnes bl. Handl. rör. greker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free