- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
37

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

detta själfsvåld må hämmas och kyrkolagen efterlefvas.
Därjämte besvärade han sig öfver att de främmande trosförvanterna
vid ’förrättningar ofta anlitade prästerskapet vid de svenska
församlingarna. Sålunda kunde han ej öfvervaka, att dessa
förrättningar ej bestriddes af deras egna präster.
Öfverståthål-laren anbefalldes med anledning häraf af rådet att foga anstalt,
att de i staden boende franska familjerna tillhöllos att vid
barndop och vigslar anmäla sig hos kyrkoherden vid franska
församlingen och anlita honom om sådana förrättningar. Om
den öfverklagade främmande gudstjänsten och barnuppfostran
nämnes däremot icke något i rådets resolution *).

Oaktadt det k. brefvet af 1(188 sökte prästerskapet dock
förmå främmande trösbekännare, äfven reformerte, att före
vigseln aflämna förbindelse att uppfostra sina barn i lutherska läran,
ehuru det då måste ske på frivillighetens väg. Detta gällde i
synnerhet, när den ena kontrahenten tillhörde den svenska
kyrkan, men förekom understundom, äfven då både mannen och
hustrun voro reformerte2). För den »vigilance och särdeles
bekymmersamhet», som prästerskapet i detta afseende
ådaga-lade, erhöll det öfverståthållarens erkännande 3). Därjämte sökte
konsistorium förebygga, att vid blandade äktenskap något
re-ligionstvång öfvades på den lutherska kontrahenten från
makens sida4).

En god hjälp att i möjligaste mån upprätthålla
religions-förbuden ägde konsistorium i det nyinrättade högsta
ombuds-manna-ämbetet. Högste ombudsmannen Lejonstedt ifrade för
ordning och skick i kyrkan och blundade lika litet för oskick
från prästerskapets som från församlingsmedlemmarnas sida.
Det fick äfven Stockholms konsistorium understundom erfara
såsom ock hela landets prästerskap i den ljungande skrifvelse
mot en del prästers anstötliga lif, som han 1718 tillställde samt- i)

i) Sternells skrifv., d. 30 Jan. 1713 ingifv. i kansli koll., finnes i St. kons.
akt. f. år 1724 n:o 17; k. m:ts skrifv. t. öfverståth. af d. 11 Febr. 1713 ikons,
akter 1714 n:o 269. -i Se t. ex. den af Isak Breant och Adriana Be: afgifna
förbindelsen. Stockh. kons. akter 1696 n:o 13. 3) Öfverst:s skrifv. till konsis.

d. 8 Juli 1697. kons. akter d. å. n:o 31. 4) Så t. ex. var d. 6 April 1719 en

katolsk translator Baptista, som ärnade ingå äktenskap med en luthersk kvinna
uppe i konsistorium. Han tillspordes därvid, om han ville »reversera sig»
angående barnens uppfostran, och om han ville lämna sin blifvande hustru
i oförkränkt utöfning af hennes religion. Då han bejakade båda delarna,
fann konsistorium intet skäl att förhindra äktenskapet. (Se kons. prot. d. d.;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free