- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
38

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liga konsistorier. Äf’ven de främmande trosbekännamas
lagstri-digbeter sökte han förekomma. Han tillhöll 1717 stadsfiskalerna
i Stockholm att lagfora dem. som öfverträdde
religionsplaka-ten1). Någon rättslig undersökning tyukes dock ej liafva
vidtagits i anledning häraf.

Någon sådan kunde väl så mycket mindre ifrågakomma,
som vid denna tid åtskilliga från Frankrike inflyttade katolska
näringsidkare erköllo rätt till fri religionsöfning. Hvad denna
sak beträffar, får man däri knappast, såsom Fryxell gör 2), se ett
bevis för en friare uppfattning i religiösa frågor hos Karl XII
vid denna tid. Åtminstone skedde ej någon förändring i
konungens kyrkopolitik. Sitt nit för lärans enhet och renhet lade han
i dagen genom ett k. plakat, som utkom d. 2 nov. 1717 med
anledning af den detta år inom den lutherska kyrkan firade
sekularfesten till minne af Luthers första uppträdande. Bland
annat utlofvar konungen däri, att de i konkordieboken
sammanfattade bekännelseskrifterna skulle till församlingens tjänst
ut-gifvas på svenska, och påbjuder, att särskildt konkordieformeln
skall aktas lika som Augsburgiska bekännelsen och andra
symboliska böcker. Hvad främmande trosbekännare angår,
förbju-des dem i kraft af de i kyrkolagen fastställda religionsplakaten
all sakramentsförvaltning och gemensam gudstjänst samt att
uppfostra sina i landet födda barn i främmande lära 3). — Hvad
nyss förut omnämnda åtgärd beträffar, synes troligare, att den bör
tillskrifvas Ilen nu allrådige Görtz. Yisst är, att den utgör just en
af de anklagelsepunkter, som vid den kort därefter mot nämnde
minister inledda rättegången anfördes emot honom af en af
hans domare, domprosten Molin; denne beskyllde lionom
nämligen att hafva tillfogat landet skada genom de inkallade
katolska handtverkarne, »som väl i de föregifha konsterna äro mest
oförfarna, men fört med sig ett antal jesuiter och fått tillstånd
att hafva här sin fria religionsöfning, som dock strider emot
alla riksens grundsatser» 4).

’) Se högste ombudsm:s skrifv. till k. m:t d. 28 Dec. 1717. 2) Fryxell,
Berättelser nr svenska historien. Dol 26 s. 90. :l) Plakatet finnes på tyska

tryckt i Fortgesetzte Sammlung von alten u. neuen tlieol. Sachen, 1720, ss.
651 ff. 4) P. G-. Cederschjöld, Riksdagen i Stockholm 1719, bihang s. 802.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free