- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
39

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2. Reformerte efter 1718.

Ehuru 1600-talets religion splakat icke på länge, om ens
någonsin, strängt tillämpats i afseende på främmande
trosför-vanter, så förändrades dock ingenting af det. som i dem fanns
stadgadt rörande dessa, i de nya grundlagar Sverige erhöll vid
frihetstidens början. Prästeståndet hade på riksdagarna 1710
och 1720 all möda osparad att vaka öfver religionens enhet. I
första rummet riktade det sin sträfvan på att få svenska
kyrkans bekännelse tillräckligt omgärdad. I sådan afsikt sökte man
få konkordieformeln uttryckligen erkänd såsom symbolisk bok.
Härför kämpade ärkebiskopen Matthias Steuchius, och omkring
honom fylkade sig hans ståndsbröder nära nog mangrant. Friare
åsikter i denna som andra hithörande frågor häfdade biskop
Jesper Svedberg, hvilken dock stod, snart sagdt, ensam om sin
mening. Till hans åsikt i föreliggande fråga bidrogo nog också
hans pietistiska sympatier; vi skola finna, att det, såsom
helt naturligt, är de, som i mer eller mindre grad berörts af
den pietistiska rörelsen, hvilka under denna tid komma att föra
den religiösa frihetens talan1). Svedbergs lutning åt det
subjektiva hållet gjorde dock. att han hos sina ortodoxa ståndsbröder
möttes med misstroende, hvadan han i riksförsamlingen vanligen
ej — och nunst i den nu föreliggande frågan — kunde utöfva
något inflytande på ståndets beslut* i 2).

Frågan om kyrkans bekännelse var före 1719 vid
öfverläggnin-gen om ståndets privilegier samt om Ulrika Eleonoras försäkran.
Yid den debatt, som uppstod vid behandlingen af
ståndsprivile-gierna, gjorde ärkebiskopen gällande, att konkordieformeln vore
på grund af kyrkolagens kap. I § 1 att anse såsom symbolisk
bok och därföre borde uttryckligen förklaras såsom sådan i
privilegierna, hvarefter man ock hade att undervisa ungdomen däri,
enär en symbolisk bok rörde ej blott de lärde utan ock de en-

l) Hvad som gjorde frågan om konkordieboken vid denna tid så
brännande var just särskildb pietismens latitud i nari sm i läran. Sa yttras det

i prästeståndet, då samma fråga var före därstädes vid riksdagen 1723. »att
dessa tiders farliga beskaffenhet genom det myckna inritade själfsvåld visser-

ligen ‘fordrar att lägga uti detta mål de starkaste bommar, som vi någonsin
kunna». Prot. d. 5 April 1723. 2) H. AV. Tottie, Jesper Svedbergs lif
och verksamhet. II ss. 239, 240.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free