- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
40

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

faldige. Svedberg framhöll däremot, att den väl vore »nödig
och nyttig att hålla sig vid såsom explicatio symbolorum»;
betänkligt ansåg lian det däremot att edligen förpliktiga sig till
den såsom en Über si/mbolicus. Till stöd för sin mening
anförde han, att flera däri förekommande bibelcitat vore oriktigt
öfversatta från grundspråket. Domprosten Molin hade väl ej
något emot att få den förklarad såsom symbolisk bok. men
ansåg, att hittills endast de tre symbola och augsburgiska
bekännelsen blifvit erkända såsom sådana, hvaremot de öfriga vore
att anse såsom dessas »sanna uttydning» 1). Han betvitlade
också, att medständerna skulle gå in på det ifrågasatta tillägget.
Prästeståndet i öfrigt ställde sig på sin ordförandes sida.
Frågan kom också på tal, när konceptet till drottningens försäkran,
hvari konkordieformeln ej alls var upptagen, förelåg till
behandling inom ståndet, då prästerskapet önskade däri göra ett
till-lägg. så att stadgandet om kyrkans lära blefve
öfverensstäm-mande med kyrkolagen, hvadan konkordieboken borde däri
omnämnas -). Man önskade väl äfven i öfrigt en och annan
förändring i det föreliggande konceptet i afsikt att skydda landets
bekännelse. Så fanns af de till lärans försvar gjorda
förordningar endast 1655 års religionsstadga däri omnämnd. Därtill
önskade prästeståndet att få 1668 års stadga »samt andra
sedermera utgångna kungl. plakater» inryckt. Emellertid var det blott
det först nämnda tillägget rörande konkordieboken, som inflöt
vid den slutliga redigeringen af försäkran. De öfriga kommo
för sent. Det meddelades nämligen, när ständernas deputerade
Amro härför tillsammans, att de fyra exemplaren af försäkran
redan voro renskrifna och färdiga till underskrift, hvadan
prästeståndets påminnelser i öfrigt ej kunde iakttagas. De färdiga
exemplaren kunde nämligen ej makuleras, »emedan pergamentet
är mäkta dyrt och numera icke eller till fången» 3).

Afven i fråga om de främmande trosförvanterna häfdade
Svedberg den större frihet, hvars ende representant i
prästeståndet han var. i det han påyrkade större fördragsamhet mot
olika tänkande. Plan hemställde vid behandlingen af
regeringsformen, om icke »handtverkare och slike. som med öfverhetens
lof här i riket antingen burskap vunnit eller eljest sig här uppe-

l) Pr. st. prot. d. 27 Jan. och 53 Febr. 1719. Jämt. Tottie, anf. arb.
Del II. ss. 252. 253. ’-) Pr. st. prot. d. 5 Febr. 1719. 8) Se pr. st. prot. den

13 Febr. 1719 samt pr. st. anmärkn. till försäkr.-akten (Pr. st. akter 1719. n:o 9.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free