- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
44

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

arbeten till kläder, husgeråd och annat mera införas», för hvilka
varor arbetslönen går till utländingen. Så får riket se »en
annan njuta mjölken af sin ko». På det att inte detta fortfarande
skulle äga rum, måste man söka få främmande arbetare att
inflytta i landet och för den skull bevilja dem religionsfrihet jämte
andra förmåner. Kollegium föreslår därföre bland annat, att
främlingarna förunnas »samvetsfrihet och deras religions
obe-hindrade öfning i privata, därtill af höga öfverheten utsedda
hus, utan att på deras sida någon förargelse gifves eller något
missbruk därvid föröfvas skall» 1).

Körslaget hänsköts till sekreta utskottet, »där de starkaste
prästerna äro, som opponera sig däremot» 2), hvilket åter
remitterade det till prästeståndet att inkomma med yttrande.
Ståndet uttalade sig på det bestämdaste mot kommerskollegii
förslag, som stod i strid mot rikets lagar och författningar,
sär-skildt mot den nyss fastställda regeringsformen. De timliga
förmåner man sökte vore dessutom allt för dyrt köpta, »om
religionen skulle lida men’ och efterkommande störtas i själavåda».
Kör öfrigt vore det obehöfligt att för det afsedda ändamålet
bevilja religionsfrihet åt främmande trosbekännare, då lika väl
lutherska arbetare kunde inkallas. Emot det obilliga omdöme,
kommerskollegium afgifvit öfver de ’svenska arbetarna, inlade
ståndet en bestämd protest. Desse voro fastmer af gammalt
kända för »stadighet och idkesamhet och hade jämväl utrikes
förvärfvat sig ett godt namn för »mogenhet och drift i sina
professioner och handtverk», liksom de landsmän, som ägnat sig
ät studier, gifvit »vittra prof af sitt bokvett». Kör att afhjälpa
det öfverklagade missförhållandet föreslår prästeståndet i stället
importförbud mot en mängd onödiga artiklar, »utan hvilka våra
förfäder äfven så väl och anständeligen lefvat», samt att de
inhemska handtverkena må främjas genom »kvarjehanda andra
goda förslag, som intet löpa emot religionsstadgarna».

I sekreta utskottet uppträdde prästerna ifrigt emot
kommerskollegii förslag, under det att det förordades af andra
medlemmar af utskottet. En medlem af borgarståndet, rådman
Bunge, talade i sitt stånds namn för den begärda friheten.
Slutet på utskottets förhandlingar blef, att frågan lämnades oaf-

b Kommers kolldi förslag finnes bl. pr. st:s akt. 1720, n:o 67. 2) Adelns
prot. cl. 25 Maj 1720.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free