- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
53

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det dröjcle ej länge, förr än den nu brännande frågan om
religionsfrihet särskildt för de reformierte åter kom inför
riksdagen. I sista stund, då ständerna stodo färdiga att skiljas åt,
erinrade borgmästaren Nils Stolt-z från Upsala vid 1731 års
riksdag om huru viktigt det vore, att åtgärder vidtogos till
fabriksväsendets utveckling i landet. Det första villkoret härför
vore, att främmande trosbekännare tillstaddes fri religionsöfning.
Ståndet gillade genast förslaget, och ett protokollsutdrag
uppsattes för att tillställas de båda andra lekmannastånden. Frågan
kom helt oväntadt. Motståndarne till förslaget blefvo så
öfver-raskade, att de ej kommo sig för att genast låta anteckna sin
reservation mot beslutet, utan skedde detta, först sedan den till
medständerna afsända deputationen återkommit, då man hunnit
sansa sig x).

Man hade också valt tiden för förslagets framställande och
antagande så, att prästeståndet då ej var samladt, hvarigenom
man kunde undvika att delgifva detta det uppsatta
protokollsutdraget, innan frågan skulle hinna afgöras i de andra stånden.
Här väntade man sig naturligen sina ifrigaste motståndare.
På riddarhuset föranledde förslaget »ett ganska stort buller»,
i det somliga förordade detsamma, »men andra gudfruktiga
och om den rena läran angelägna» afslogo det. Efter en
stormig debatt och utan att frågan blifvit formligen afgjoi’d, ehuru
votering från flera håll påyrkades, afgick under högljudda
protester »icke desto mindre», såsom det heter i protokollet,
en deputation med ståndets svar till medständerna. Detta
innehöll, att fri religionsöfning skulle beviljas de reformerte och
medlemmar af engelska kyrkan »uti en stad allena och ej
vidare» 2).

När förslaget kom till prästeståndets kunskap, väckte det
allmänt ogillande. Särskildt ondgjordes man öfver att det
framkommit på sjäKva stora böndagen, och sedan riksdagen redan
blifvit afblåst, hvilket gaf hela saken utseende af en tilltänkt
öfverrumpling 3). Det var på bondeståndet prästerskapet byggde * 11

l) Den brådska, hvarmed frågan afgjordes, framgår af prot., där det
lieter. att till medlemmar af den deputation, som till de andra stånden skulle
öfverbringa det nämnda protokollsutdraget, utsågs borgmästar Stoltz jämte

11 andra personer, »hvilka i denna hastigheten ej blefvo upptecknade till sina
namn». 2) R. o. a:s prot. d. 18 Juni 1731. 3) Prästest. gaf äfven uttryck åt

sitt missnöje, då det några dagar därefter med en afskedsdeputation uppvak-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free