- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
56

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sedda inflyttningen från utlandet, i det lian utgår därifrån, att
»ett lands förnämsta styrka består uti en myckenhet arbetsamt
folk ocli goda manufakturer samt andra tjänliga inrättningar,
så att landet vid påkommande örlig dess bättre må kunna
uthärda». I sammanhang härmed påpekar han, hvilken kännbar
skada landet lidit däraf, att det beslut, som vid 1731 års
riksdag fattats »af tvenne om icke trenne stånd», ej redan då kom
till expedition. Under nuvarande oroliga tider i Europa, då
helt säkert många utländingar skulle vilja slå sig ned i Sverige,
om religionsfrihet beviljades dem, »kvartill vår fria regering och
andra vårt land förunnade naturliga förmåner dem jämväl ganska
mycket torde uppmuntra», borde man därför söka godtgöra,
hvad som förut blifvit försummadt. Han föreslår därföre, att
»en skälig religionsfrihet» förunnas de reformerte i vissa städer
i riket, i likhet med hvad lutheranerna åtnjuta i England och
Holland 1).

Under diskussionen härom på riddarhuset framhölls af
förslagets anhängare å ena sidan, huru det vore billigt och enligt
den kristna kärleken att »unna våra kristendomsbröder, som uti
läran ej vidare äro från oss skilda än de reformerte och den
engelska kyrkan, samvetsfrihet och obekindrad religionsöfning».
A andra sidan betonades den fördel landet skulle hafva däraf.
Förslaget bifölls, hvarom medständerna genom protokollsutdrag
underrättades. Adeln fick utan svårighet borgarståndet på sin
sida. Vid frågans behandling i prästeståndet åter resolverades,
att ståndet ej kunde lämna sitt samtycke. Bondeståndet
bearbetades genom talrika deputationer från å ena sidan adeln och
borgarståndet och å andra från prästerskapet. Här påpekade
talmannen Olof Håkanson förutom redan anförda skäl dem, som för
detta stånd borde vara särskildt öfvertygande. Grenom
befolknin-dens tillväxt och det ökade välståndet i landet i följd af kapitalers
indragande kunde allmogen räkna på att få bättre betaldt för
sina varor. Af brist på köpare fick man nu resa länga vägar
för att afyttra sina produkter, ofta nog till »ett nesligt pris».
Slutet blef att allmogen biträdde förslaget.

Sedan ärendet d. 21 Aug. redan blifvit afgjordt i
bondeståndet, infann sig därstädes samma dag en deputation från
prästeståndet, anförd af domprosten Rhyzelius från Linköping, som

1) C:s mem. af d. 12 Aug. 1711 finnes bl. sv. ecoles. bandi. XI, n:o 12,
C. stod separatisterna nära, se nedan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free