- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
59

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skolor, gymnasier ock akademier, äfvensom att erhålla uppdrag
såsom riksdagsmän. Ståndsprivilegierna vore ingenting att lita
på, såvida de i strid mot riksdagsordningen kunde förändras
utan det stånds bifall, som drabbades däraf, hvarförutom
riks-dagsfullmakterna innehöllo, att allt, som föreslås och beslutes i
strid med kungl. försäkringen och regeringsformen, bör anses
kraftlöst och ogillt. Man hoppades därföre att vinna
medstän-dernas bifall till upphäfvande af förra riksdagens beslut i frågan.

Det var väl närmast om bondeståndets medverkan man
gjorde sig förhoppning. Redan då den till detta stånd afsända
deputationen återkom, berättade också biskop Jakob Benzelius,
som ledt densamma, att bondeståndets talman * samme Olof
Håkanson, som vid senaste riksdag tagit så varmt till orda
för religionsfriheten — undanskyllt sig för livad vid denna
riksdag »i hastighet» beslutats och menat sig kunna försäkra, att
hans stånd nu vore för en ändring härutinnan, och att det på
allt- sätt ville bidraga till det, »som länder till Guds namns ära
och hans församlings hugnad» J).

En så bestämd försäkran kunde han också gifva, enär
frågan i hans stånd redan varit före, innan prästeståndets
protokollsutdrag tillställdes medständerna. Bondeståndet hade nämligen
redan den 2 Okt. vid behandlingen af sina allmänna besvär
-väl i samförstånd med prästerskapet — beslutat att begära en
inskränkning i den beviljade friheten, enär det ej fann sig hafva
vunnit det med densamma åsyftade ändamålet, »att förmöget folk
skulle komma hit in och sig nedsätta till manufakturernas och
kommersens förbättrande och iståndsättande, hafvandes i det
stället, som berättas, åtskilliga svärmare i riket sig infunnit
under namn af reförmerte». Bondeståndet biföll också kort därpå,
d. 13 Nov., prästeståndets protokollsutdrag2).

Samma framgång hade man däremot icke i de båda andra
stånden. Då frågan i dessa efter’ åtskilliga påminnelser från
prästeståndets sida ändtligen kom före 3), beslöt ridderskapet och I)

I) Pr. st:s prot. d. 9 Okt. 1742. 2) Bondest:s prot. d. 2. 9 Okt.,

19 ISfov. 3) Pr. st. var äfven betänkt på att på ett mindre erkännansvärdt
sätt öfva tryck på sina medständer. En duell kade ägt rum mellan tvenne
officerare, tillliörande riddarliuset, Cronhjort ock Ulfsparre. Ridderskapet och
adeln anliöll genom en deputation om pr. st:s biträde för att hos k. m:t söka
utverka, att förutnämnda personer befriades Irån åtal, för hvad de låtit komma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free