- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
60

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

adeln att stå fast vid sitt förut fattade beslut. Liknande blef
efter verkställd votering — då trettio röster afgåfvos för
förordningens bibehållande och fjorton för dess upphäfvande —
utgången i borgarståndet. Beslutet därstädes fattades först efter
en längre diskussion, hvarunder de flesta talarne yttrade sig för
förordningens återtagande 1).

Prästeståndet hade dock ännu ej uppgifvit allt hopp.
Genom ett nytt protokollsutdrag påyrkades, att då nu tvenne stånd
voro för ändring, af hvad i denna sak vid föregående riksdag
blifvit beslutadt, och dessa kunde stödja sig på
fundamental-lagen, på alla tiders riksdagsbeslut och på riksdagsfullmakterna,
borde religionsfrågan återställas i dess förra skick och sålunda
plakaten fortfarande efterlefvas. Om icke åtgärder härför blefvo
vidtagna, fann sig prästeståndet nödsakadt att »till sin
rättmätiga exkulpation» låta genom trycket offentliggöra den
föreställning ståndet gjort mot en fri religionsöfning. Vidare
erinras om, huru denna fråga väckt oro i landsorterna* i 2).
Emellertid beslöt adeln d. 2 Sept. 1743 att förblifva vid sina redan fattade
resolutioner och protesterade mot tryckningen af några
handlingar i målet. Utgången blef den samma i borgarståndet. —
Prästeståndets hotelse sattes »för vissa orsakers skull» — väl
närmast på grund af den nämnda protesten — aldrig i verket.
I stället lämnades ett handskrifvet exemplar af betänkandet till
kvarje konsistorium, hvarjämte redogörelse för frågans behand-

sig till last. Vid behandlingen häraf underställde superintendenten Wallin,
»om vi icke nu skulle nyttja tillfälle och ej afgöra detta mål, innan vi fått
slut i religionssaken». Af samma mening var en annan ståndets ledamot,
hvaremot preses invände: »Jag vet intet, om det väl skickar sig att i den

ena viktskålen lägga religionen och i den andra en duell», hvarefter beslut

i duellfrågan genast fattades. — Innan bondeståndet ännu yttrat sig ijfver

prästerskapets memorial, öfverlade prästerskapet om allmogens begäran att
återfå gudstjänsten på de genom förordningen af 1741 indragna helgdagarna
Därvid yttrade en medlem af ståndet, att man borde begagna sig häraf för
att få allmogen på sin sida i religionssaken. Af flera talare påyrkades att
ej afgifva något uttalande ang. bondest;s begäran, förr än detta yttrat sig i
den fråga, som låg prästerskapet närmast om hjärtat. — Samma dag fick
ståndet emellertid af en depntation från allmogen, som infann sig. veta. att
saken redan varit före, och att då »få eller ingen af bondeståndet varit
dissen-tiens, att ju denna angelägenhet måtte hjälpas». — Pr. st:s prot. d. 14 April
1743, 0 Nov. 1742. *) Adelns prot. d. 20 Juli, borg. st:s d:o d. 5 o. 8 Aug. 1743,
sistnämnda dag fattades beslut. -) Härmed1 tyckes åsyftas deltagarnes i
oroligheterna i Dalarna fordran, att »Karl XI:s hälsosamma förordningar måtte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free