- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
67

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

verenskommelse låta uppfostra sina barn kunde medföra den
eftertänkliga följd, att största delen af rikets inbyggare genom
progression af tiden kunde blifva den reformerta religionen
till-gifven, ock således den så ömma ock angelägna delen af rikets
grundlagar om den evangelisk-lutherska lärans bibehållande vid ’
sin renhet och fortplantande i riket till intet förfalla». Han
höll nämligen före. att när en luthersk man äktar en reformert
kvinna, kunde han lätteligen, »i synnerhet om han vore af den
enfaldigare hopen», låta förleda sig af sin blifvande hustru att
medgifva barnens uppfostran i hennes lära. Med anledning liäraf
infordrades nytt utlåtande i denna punkt, hvilket först efter ilera
års förlopp. 1765, inkom och innehöll, att då mannen var
lutheran, borde barnen alltid uppfostras i faderns bekännelse,
hvar-emot, då mannen var reformert, föräldrarna skulle äga frihet
att öfverenskomma, i hvilken lära barnen skulle uppfostras.
Detta utlåtande gillades af rådet, hvarom bref afgick dels till
Stockholms konsistorium, som gifvit anledning till att frågan
underkastats ny behandling, dels till Göteborgs stiftsstyrelse, som
erhållit den förra k. skrifvelsen i ämnet1).

Afven den frågan kom understundom på tal, huruvida de
reformerte skulle äga rätt att hålla egna skolor. 1759 erhöll
Stockholms konsistorium kännedom om att en reformert
student i Återvändsgränden i Maria församling öppnat en skola,
som besöktes af 6 lärjungar, något som af konsistorium ansågs
förtjäna all uppmärksamhet2). — En liknande fråga var före i
prästeståndet några år senare. För att bibehålla ungdomen vid
modersmålet och väl äfven för att bereda tillfälle till reformert
religionsundervisning hade den franska församlingen 1761
inrättat en skola3). Ärkebiskop Beronius hemställde till ståndet
med anledning däraf att tillse, huruvida den de reformerte
beviljade friheten »kan sträcka sig därhän, att en offentlig skola
för denna religions anhängare får hållas». Prästeståndet tyckes
dock ej velat vidare befatta sig med denna sak. då en talare
(prof. Amnell) anmärkte, att den reformerta barnuppfostran vore
en naturlig följd af den medgifna religionsfriheten, så att om
något skulle åtgöras, så borde denna senare sättas i fråga,

l) Härom se: kansl. koll. o. lagkommiss. utlåtande d. 22 Nov. 1757,
(Handl. rör. reform.), just. revis. prot. d. 16 Aug., 11 Okt. 1758, 14 Aug. 1765.
Just. revis. skrifv. t. Stoekh. o. G-öteb. kons. d. 21 Aug. 1765 (just. rev:s
registr.). 2) Kons. prot. d. 24 April 1759. 3) Puaux, anf. arb. s. 99 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free