- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
68

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvilket lian ej tyckes haft något emot. Såsom vi redan nämnt,
våo-ade man dock icke ställa den frågan under debatt i riks-

O

dagen J).

Göteborgs konsistorium förfrågade sig hos k. m:t,
huru-•vida reformerta trosbekännare kunde anlitas som faddrar vid
lutherska dop2). Kyrkolagen föreskref härom, att främmande
trosbekännare ej fingo vara dopvittnen3). K. m:t hänvisade,
efter att hafva inhämtat Upsala konsistorii yttrande, till detta
stadgande såsom fortfarande gällande. Samma mening uttalade
också Stockholms konsistorium i en skrifvelse till Linköpings
domkapitel. I "Wadstena hade nämligen personer af reformert
bekännelse slagit sig ned, såsom det vill synas utan att hafva
egen präst. Kyrkoherden på platsen gjorde hos sitt
konsistorium förfrågan angående vissa mål, som rörde dessa.
Stiftsstjr-relsen åter vände sig till konsistorium i kufvudstaden för att
erhålla kännedom om den praxis, som följdes i Stockholm.
Bland annat var äfven fråga om de främmandes dop, och hvilka
faddrar kunde anlitas vid dessa. Konsistorium förklarade, att
då dopet förrättades af luthersk prästman, borde också faddrarna
vara af luthersk bekännelse, hvaremot vid lutherska barns dop
reformerta dopvittnen ej skulle tillåtas närvara. Angående den
förra frågan om lutherska faddrar vid reformerta dop förklarade
också k. m:t i sitt svar till Göteborgs konsistorium, att som
det löfte, som af faddrarna afgifves vid lutherska dop, att hafva
uppsikt öfver barnens uppfostran ej förekom vid dop inom den
reformerta kyrkan, så funnes ej något hinder för lutheraner
att åtaga, sig fadderskap vid dessa dop. Frågan var äfven
före i prästeståndet. Kyrkoherde Helleday önskade höra sitt
stånds tanke, huruvida det kunde tillåtas lutheraner att såsom
faddrar bevista barndop i reformerta henr. Han förutsatte, att
en reformert trosbekännare ej hade tillgång till egna
trosförvan-ter såsom dopvittnen. Ärkebiskopen liksom flera andra ståndets
medlemmar, som yttrade sig i frågan, höll före, att »uti slikt
nödfall» kunde det ej förmenas 4).

b Pr. st:s prot. d. 7 Sept. 1705. 2) I skrifv. af d. 20 Juli 1748.

3) Iv. L. kap. UT g 5. 4) Se Götob. kons. riksdagsber. d. S Okt. 1751 jämte

bifog. k. skrifv. af d. 17 Jan. 1751 (prästest. bref o. koncept. 1751, 52, n:o
16), Stockh. kons. prot. d. 28 Aug. 1753, Linköp. kons. skrifv. d. 22 Aug. o.
Stockh. kons. svar d. 28 s. m. 1753 (kons. akter n:o 88). Prästest. prot.
d. 22 Febr. 1752 (i ofvannämnda bih. till stånd;s prot.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:17:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free