- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
69

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De främmandes begrafningar förrättades naturligtvis på i
deras kyrka öfligt sätt och af egna präster, där de hade sådana
att tillgå. I nämnda Göteborgs konsistorii skrifvelse till k. m:t
göres äfven förfrågan, huruvida begrafningar af ifrågavarande
främmande trosbekännare, då lutherska prästmän därom
anmodades, finge- ske med vanliga i lutherska kyrkan förekommande
ceremonier. K. m:t förklarade, att däruti ej funnes något
betänkligt, endast kyrkolagens stadgande, som förbjuder
likpredikan, skola och sång vid sådana begrafningar iakttoges 1). — Pä
liknande sätt besvarar Stockholms konsistorium en i Linköpings
domkapitels skrifvelse i samma ämne gjord förfrågan.

Affall från den lutherska läran straffades enligt allmänna
lagen och kyrkolagen med landsförvisning och arfiöshet2).
Likaledes var både i kyrkolagen och konungaförsäkringarna af 1719
och 1720 landets invånare förbjudet att deltaga i främmande
gudstjänst. Genom 1741 års förordning upphäfdes i intet
af-, seende dessa ’ stadganden. I Göteborg hade kort efter denna
förordnings publicerande en reformert församling bildat sig. Iledan
efter några år yppade sig i nämnda stad, att en kvinna, som,
född af engelska föräldrar, blifvit uppfostrad i lutherska läran
och tillhörde den tyska församlingen i staden, ingått äktenskap
med en fältskär af reformert bekännelse, hvarefter hon öfvergått
till den reformerta kyrkan samt på föreställning förklarat sig
»alldeles för samma församlings ledamot».
Göteborgs,konsistorium, som äfven inberättade detta förhållande till k. m:t8), erhöll
till svar, att hennes tilltag så mycket mindre kunde försvaras
under namn af religionsfrihet, som det vore enhvar, som
tillhörde lutherska kyrkan, förbjudet att affalla från denna.
Konsistorium hade därför att göra henne tjänliga föreställningar och
söka »igenom öfvertygelse och icke igenom tvång bringa henne
till den lutherska kyrkan tillbaka». Huru konsistorium hade att
förfara, ifall ett sådant försök på öfvertygelsens väg
misslyckades, angifves ej.

Vidare hade också i samma skrifvelse klagats öfver att
»både handlande och andra äldre som yngre stadens
invånare af bägge könen dels af förvett, dels af annat föregifvande
bevista engelska gudstjänsten och som oftast saknas i sin egen

1) K. L. kap. 18, § 11. Skolungdomen plägade i äldre tider deltaga i
liktågen. Se D. Sjöstrand, Maria skola, ss. 66 ff. 2) Missg. B. kap. I § 3.
K. L. kap. I § 2. 3) D. 17 Maj 1748.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free