- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
70

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

församling». Med afseende på detta »själfsvåld» ansåg k. m:t
gällande förordningar så tydliga, att det endast ankomme på
dessas kandhafvande att förhindra sådant, hvarför konsistorium
i sådana mål hade att vända sig till befallningshafvande i orten
för erhållande af handräckning till förebyggande af detta
missbruk ■1). — Anledningar till liknande klagomål gåfvos äfven på
andra håll; så i hufvudstaden. Ärkebiskopen berättar i pr. st. d.
4 maj 1756, att då han påskdagen rest förbi reformerta kyrkan,
hade han »i hastigheten» räknat mer än BO vagnar utanför kyrkan,
hvilket tycktes tyda på att äfven lutherska trosförvanter torde
infinna sig därstädes. Han erinrade om, huru sådant vore
stridande emot gällande förordningar, som i detta hänseende ej
blif-vit upphäfda, därigenom att religionsfrihet blifvit de reformierte
medgifven2). Öfver samma sak beklagade sig också prästeståndet
vid samma riksdag i ett till medständerna inlämnadt memorial3),
däri det bland annat heter, att man hvar söndag ser, med hvad
begärlighet den här tillåtna fransyska reformerta kyrkan besökes
af dem, som likväl ägt den nåden af Gud att under vår rena
salighetslära vara födde och uppfostrade, och som. livad mera
är, borde föregå andra med bättre föredöme». Vi hafva dock
ej funnit, att några åtgärder vidtagits för att förhindra sådant.
— I denna fråga hade också Stockholms konsistorium tillfälle
att uttala sin mening i den ofvan omtalade svarsskrifvelsen till
Linköpings domkapitel. Däri förklaras, att de medlemmar af
vår förshmling, som understå sig bevista de reformiertes
reli-gionsöfning, »göra sig skyldiga till den plikt, som i kyrkolagen
med klara ord finnes utsatt».

Af intresse kan vara att lära känna de reformerta
prästernas ställning till de kyrkliga myndigheterna, hvarom ej heller
den anförda förordningen har något att förmäla. I samma
skrif-velse af d. 17 maj 1748, i hvilken Göteborgs konsistorium hos
k. m:t anmälde, att medlemmar af lutk. kyrkan bevistade
reformert gudstjänst, förfrågade sig konsistorium för att vinna
rättelse härutinnan, huruvida den engelska prästmannen borde
anses stå under dess inseende. Liksom angående öfriga
frågor i nyssnämnda skrifvelse inhämtades Upsala domkapitels
yttrande äfven i denna sak. Upsala domkapitel höll före, att

v) K. m:ts ofvannämnda skrifv. af d. 17 Jan. 1751; Upsala kons. utlåt,
d. 12 April 1749 (Handi. rör. roform.) 3) Se pr. st. prot. d. d. 3) Af d. 2
Okt. 1756. ofv. anf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free