- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
75

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kollegium åter inkomma med förslag att förhindra detta. Man har
sålunda ingen anmärkning att göra mot hans verksamhet bland
egna trosförvanter 1). Stockholms prästerskap hade dock helst
sett, att jesuiten blitvit bortvisad ur landet. Vid upprepade
tillfällen klagas från dess sida öfver att Miitzon ehuru jesuit,
till-låtes uppehålla sig häri) 2).

Förnämligast var det i hufvudstaden, som katolikerna
till-vällade sig en frihet, hvilken de enligt gällande förordningar icke
ägde; sådant förekom dock äfven i landsorten. På riksdagen
1723 talas det i prästeståndet om att de, så väl i Stockholm
som annorstädes i riket, upptukta sina barn uti sin egen lära».
Det beslöts att låta ett bref afgå från konsistorium regni till
k. m:t angående denna angelägenhet, hvilket dock icke tyckes
hafva föranledt till några åtgärder från regeringens sida 3).

Den kejserliga legationssekreteraren Antivari var själf ej
så nogräknad, då det var fråga om att ställa sig gällande
förordningar i afseende på religionen till efterrättelse. Han höll
ej allenast offentlig gudstjänst, utan lät äfven för dylikt
ändamål uppföra ett apart, stort rum b. Han kunde till och med
göra anspråk på att med sin legationspräst få betjäna personer af
annan bekännelse. Så framställde han i rådet förfrågan,
huruvida hans pater ej kunde, . utan förfång af rikets stadgar : , tillåtas
att förrätta ett barndop hos en köpman af grekisk bekännelse.
Konsistorium, hvars utlåtande härom inhämtades, förklarade,
att det ej kunde finna, hur det skulle kunna tillåtas den
katolska prästen sådana förrättningar hos personer, »som på intet
sätt höra till bemälde ministers husfolk, utan äro af en annan
religion och beskaffenhet». Konsistorium fruktade, att jesuiten,
om detta tillätes, skulle begagna sig däraf till förförande af
vår egen församlings ledamöter, som tillförene af honom är
skedt . Det ansåg därföre nödigt att låta dopet förrättas af
det lutherska prästerskapet med våra vanliga ceremonier och
»i närvaro af sådana vittnen, som äro af vår lutherska religion .
Konsistorium tillrådde dock på samma gång försiktighet, på

i) Angående denna sak se: Stockh. kons. prot. d. 19 Sept. 1722. Toll-

stadii mem. t. kons. d. 17 Sept. s. å., kons. skrifv. t. kanslikoll. d. 10 Okt.
s, å. (kons. akter n:o 76), kanslikoll. skrifv. t. k. m:t d. 16 Okt. s. a. (bl. kans.
koll. skrifv:er t. k. m:t). 2) Se prästerskap:s i Stockh. besvär vid 1723 års

riksd. i kons. akter d. å. n:o 9. kons. prot. d. 23 Sept. 1724. a) Pr. st:s prot.

d. 9 Apr. § 8. 4) Stockli. kons. prot. d. 23 Sept. 1724.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free