- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
76

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det ingen orsak må gifvas till klagan öfver något religionstvång
i detta mål, hvilket torde hafva sina svåra påföljder för våra
religionsförvanter, som vistas på de ryska orterna» 1).

Förut nämnde legationspräst, pater Mützon, kade, äfven
sedan gr. Freytag lämnat landet, kvarstannat ock fortfor med
sin prästerliga verksamket lika oförskräckt som förut, oaktadt
någon minister ej fanns i staden. Till de offentliga
gudstjänster kan köl! kade äfven i landet födde undersåtar tillträde. Han
anställde dessutom kvarje söndag katekesförkör ock
katekes-förklaringar med ungdomen. Stockholms konsistorium ansåg sig
nödsakadt att åter ingripa. En skrifvelse tillställdes k. m:t
d. 3 April 17252), kvari det klagar öfver att nämnde jesuit
tagit sig den förmätna frihet att icke allenast informera en
ock annan person af vår rena evangelisk-lutkerska lära uti den
katolska religionen, utan ock tillstädja ett mäkta stort antal
ock ibland dem stadens infödda menlösa barn att bevista
mässan ock katekismi förkör ock förklaring . Däri klagas vidare
öfver de många prof man sett på »den jesuitiska köpens grepp
ock illfundigketer att förföra de enfaldiga ifrån det rena
sanningens ljus till det påfviska mörkrets villfarelser , kvadan det
vore att befara, att jesuitens djärfket, om man icke satte en
gräns därför, skulle få en sorgligare följd, än man först förmodat.
Slutligen uttalade konsistorium sina farhågor för att jesuiten,
med anledning af våldsbragderna i Thorn, kunde blifva utsatt för
att blifva »på gatan eller hemma i huset af gement folk
öfverfallen ock våldsamligen handterad».

K. m:t inhämtade kanslikollegii yttrande, hvarefter svar
till konsistorium afgick. Häri meddelades, att riksrådet gr. Arvid
Horn nyligen talat vid legationssekreteraren Antivari och
föreställt honom, att man nödgades strängt förfara mot nämnda
jesuit, för så vidt kan framdeles skulle gifva anledning till
klagomål, med anmodan, att sekreteraren ville tillse, att något
sådant ej vidare måtte förekomma. Denne kade också lofvat
att, ehuru kan ej kade att befalla öfver jesuiten, genom
föreställningar söka förmå honom att uppköra med det, som
kunde blifva föremål för anmärkning. Dessutom kade stads-

v) Sg utdr. af r&dspr. d. 7 Febr. 1724 bl. kons. akter d. å. n:o 204,
Stookh. kons. skrifv. t. k. m:t dl 8 Febr. s. å. (bl. kons. skrifv. t. k. m;t). 2) Kons.
akter d. å. n:o 19. En liknande skrifv. hade föreg. år tillställts just. kansl.
Fehman (se kons, prot. d. 23 Sept. 1724).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free