- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
83

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

summan. Emellertid liade han då på grund af »sin
oförmögenhet och sitt släta tillstånd» redan utstått det i brist på böter
utsatta vatten- och brödstraffet. I Mars 1736 blef han från
Malmö, där han aftjänat straffet, förd öfver till danska sidan *).

Den rätt vid sidan af lagen, som katolikerna redan länge
åtnjutit, att bevista gudstjänsterna hos de främmande
ministrarna, tillförsäkrades uttryckligen å regeringens vägnar de
katolska arbetare från Frankrike, som i början af 1740-talet
inkallades för det pågående slottsarbetet i Stockholm 2). — I den
stadga till hämmande af hvarjehanda villfarelser m. m., som
antogs af ständerna på riksdagen 1734 samt erhöll k. stadfästelse
och publicerades d. 20 Mars följ. år, hade utlofvats
ombesörjandet af en samling af alla de stadgar, kungliga bref och
förordningar angående religionen, som efter hand utkommit.
Med anledning däraf gaf regeringen kanslikollegium i uppdrag
att inkomma med yttrande, huruvida religionsstadgarna borde
tryckas helt och hållet eller det utelämnas, som angick de
främmande ministrarnas gudstjänst och förbud för deras
trosför-vanter att deltaga däri. I nämnda ämbetsverk öfverlades med
anledning häraf, huruvida det, som i detta afseende »genom
in-ritadt bruk» blifvit ändradt, borde uteslutas. Kollegium
stannade dock omsider därvid, att nämnda stadgar i sin helhet
skulle intagas i samlingen, ty då ingen senare lag finnes, som
upphäfver en föregående, så må en sådan ej »utan express
befallning» utelämnas3). Därvid var dock naturligen icke dess
mening, att förordningarna, sedan de i denna punkt nu på så
lång tid ej tillämpats, åter skulle blifva iakttagna. Det heter
väl i kollegii skrifvelse härom till k. m:t, att dessa förordningar
ej annat innehålla, än hvad till vederbörandes behöriga
efter-lefhacl lända bör», hvilket officiella yttrande säkerligen ej är så
allvarligt menadt. Anledningen till att kollegium höll på dessa
stadgar var, att deras förnyade utgifvande »torde tjäna till
förekommande af hvarjehanda emot dem tid efter annan skedda
angrepp, besynnerligen af främmande ministrars härvarande
präster». Därvid hänvisades till ett förut till regeringen
in-lämnadt betänkande 4) angående sådana missbruk, hvarvid dock i)

i) Härom se div. akter bl. Handl. rör. katol. 2) Kanslikoll. prot.
(inr. är.) d. 4 Juni 1742. p Kanslikoll. inr. prot. d. 4 Juni 1712. ’ Af d.

12 Alaj 1742, därom nedan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free