- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
84

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ej varit fråga om de katolska gudstjänsterna, utan om de
papi-stiska prästernas ämbetsförrättningarJ). Vi skola också strax
få böra katolikerna själfva för sig åberopa den frihet, som i
nyssnämnda hänseende genom stadgadt bruk var dem förunnad.
Emot detta bruk gjordes aldrig heller i det följande någon
allvarsam anmärkning vare sig från det lutherska prästerskapets
eller regeringens sida.

Eör de inkallade katolska arbetarnes och deras i staden
varande trosbröders räkning uppfördes 1741 i Stockholm, såsom
det vill synas med regeringens goda minne, en särskild katolsk
kyrka vid Drottninggatan, så att, som det heter i en
kyrkoherde Nordbergs berättelse, »S:ta Klara kyrka numera hafver
en ordentlig katolsk kyrka i sitt närmaste grannskap». Saken
väckte uppmärksamhet i prästeståndet, men föranledde
emellertid ej någon anmärkning från dess sida. Samtidigt förspordes
bland riksdagens prästerskap missnöje öfver att nyssnämnda
trosbekännare varit bland de inkallade arbetarne, och prosten
Jakob Serenius yrkade på, att man skulle »söka att förekomma
katolikernas tillväxt i landet». Beslut fattades att beröra denna
sak i det protokollsutdrag, som skulle tillställas medständerna
angående den de reformerte medgifna religionsfriheten.
Emellertid befanns vid justeringen häraf, att man — säkerligen af
undfallenhet för regeringen — däri ej omnämnt katolikerna.
Detta kunde ej undgå anmärkning af Serenius, som begärde få
veta, »af hvad auktoritet det skett», att ståndets en gång
fattade beslut ej följts vid memorialets affattande, och menade, att
om ett beslut skulle ändras, sådant ej kunde ske efter en eller
annans godtiinnande. utan måste ståndet gifva sitt bifall därtill.
Biskop Jakob Benselius, som på sitt stånds anmodan uppsatt
memorialet, förklarade, att det af Serenius omförmäida målet ej
»i berörda memorial på något sätt kunde hafva rum, hvartill
äfven ståndet gaf sitt bifall». Men icke heller sedan vidrördes
detta ärende2). —• Serenius lät sig dock icke nöja. Till sitt

b Kanslikoll. skrifv. t. k. m:t d. 11 aug. 1712. kolkii registr. -) Pr.
st:s moderation vid detta tillfälle framgår af yttranden af ett par dess
medlemmar. då den katolska kyrkan var på tal Bisk. J. Benzelius påyrkade
blott undersökning, huruvida gudstjänsten förrättades vid öppna dörrar,
*hvil-kct år förbjudet», Superintend. "Wallin önskade endast veta. om kyrkan var stor
eller liten, »och således om många eller få af vår församling bevista där
gudstjänsten». Härom se: pr. st:s prot. d. 26 Aug., 16 Sept., 13, 26 Okt.. 13
Kov. 1742. Nordbergs berätt. t. pr. st. af d. 5 Nov. s. å. (pr. st:s
privato-rum mernor., n:o 12)...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free