Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
»samvetes befrielse» inlämnade han till ståndet ett memorial, i
hvilket han framlägger åtskilliga förslag med anledning af
katolikernas tillväxt i riket. Enligt hans uppgift skulle i
Stockholm och annorstädes finnas 1,000 papister 1). Han befarar, att
bland de arbetare, som slå sig ned här, kunde finnas svenska
ynglingar, som i utlandet blifvit uppfostrade i jesuitskolor och
sedan återkomma och »sitta här på väfstolen» och blifva
medlemmar af hallrätten och sålunda komma att bekläda
domarämbeten i riket;, »ja, de kunna ock komma så långt, att de blifva
herrdagsmän (riksdagsmän), efter man har exempel sista
riksdagen på att prästeståndets påminnelser om herrdagsmäns
inha-bilité i anseende till sentiments i religionen ej blifvit
attende-rade». Han föreslår därför ett allmänt förbud mot arbetares af
ifrågavarande bekännelse inkallande i riket samt en förordning
mot katolska prästers vistande i landet och »ett premium för
den, som kan upptäcka någon förklädd och fördold person af
denna funktion och lära». Ingen ämbetsman borde vid
ämbetets förlust få styrka, råda eller bidraga till att i staden varande
katolska ministrars präster skulle få resa omkring för att
offi-ciera för sina trosbröder i landsorten. Ofverståthållaren borde
få befallning att noga tillse, att inga svenska undersåtar besöka
den i staden uppförda katolska kyrkan. Förslaget tyckes aldrig
ens hafva blifvit föremål för prästeståndets öfverläggning i) 2).
Men de katolska prästerna hade också blifvit vana att
ombesörja prästerliga förrättningar för sina trosförvanter såsom
vigslar, barndop och begrafningar. Afven angående sådana
hade ej någon anmärkning gjorts, för så vidt de höllo sig inom
behöriga gränser och ej väckte onödig uppmärksamhet på sig,
I denna punkt visade dock prästerskapet ej samma öfverseende
som angående gudstjänsten. Ständiga klagomål öfver sådana
förrättningar ingingo från Stockholms konsistorium dels till
kanslikollegium, dels till regeringen. Detta gäller särskildt tiden
närmast efter 1741, i det de katolska prästerna, sedan de
refor-merte erhållit religionsfrihet, däraf togo anledning till ännu större
djärfhet i förlitande på det öfverseende, som förut kommit dem
till del3).
i) Detta är den enda uppgift jag funnit på katolikernas antal i lan-
det vid denna tid. -) Sv. eccl. liandl. XI n:o 28. b Att katolikerna i detta
afseende sökte göra sig 17-11 års förordning till godo. framgår at det
memorial ang. dem, som St. kons. några år därefter ingaf till pr. st. Däri he-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
