- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
89

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KATOLSKA MISSBRUK ANMÄLAS AF KONSISTORIUM.

89

inberätta saken till k. m:t samt gifva justitiekanslern del däraf1).

Då klagomålen fortforo, i det åtskilliga af stadens präster
hade att inberätta flera oegentliglieter från katolikernas sida,
vände sig konsistorium följande år, 17-13, ett par gånger till
kanslikollegium, hvarvid det särskildt besvärade sig öfver den
ungerska ministerns präst Ilabert, som dels upprepade gånger
förrättat begrafningar på Katarina kyrkogård med vanliga
katolska ceremonier, dels förledt en luthersk spinnerska att antaga
den katolska läran. Om henne berättade ett par i konsistorium
afhörda vittnen, att hon, innan hon blifvit förledd, alltid fört
»ett vackert lefverne, vore af ett enfaldigt sinne, men nu af
de katolske dels med lock, dels med trug förförd att i deras
församling kommunicera förliden kyndelsmässodag». Själ!
förklarade hon, att hennes katolska mästare liksom den nämnde
prästen Habert sökt förmå henne till affall »och velat inbilla
henne, det hon eljes ingalunda kunde blifva salig, betygandes
nu med tårar sin hjärtliga ånger däröfver, samt att hon icke
åstundade framdeles bevista de katolskes gudstjänst eller med
deras villfarelser hafva någon delaktighet». Vidare hade man
att berätta, att en vid slottsbyggnaden anställd katolsk
bildhuggare, som var gift med en luthersk kvinna, låtit döpa sitt
barn af samme prästman på katolskt sätt. Dessutom hade
arbetare af luthersk bekännelse vid fabrikerna i staden besvärat
sig öfver att de blifva »försmådde, eftersatte och förföljde» af
katolska förmän och kamrater, hvilket ofta hade slagsmål och
stormiga uppträden till följd2). Någon åtgärd från
kanslikol-legii sida hördes emellertid ej af.

Med anledning af de nämnda fabriksarbetarnes klagomål
afeick också en skrifvelse från konsistorium till hall- och manu-

O

fakturrätten, under hvars inseende fabrikerna i staden stodo,
med anmälan därom, hvarjämte inberättades, att lutherska arbetare
skola af sina katolska mästare och kamrater förledas att antaga
deras lära. Konsistorium begärde därföre, att eftertryckliga
anstalter måtte fogas, »att sådana insolentier och otillbörligheter
af de katolska arbetarne varda hämmade och hädanefter
förekomna». Rätten meddelade i sin svarsskrifvelse, att den »latit

>) Se St. kons. pr. d. 10 Aug. 1742, kons. skrifv. t. kanslikoll. d. 20
Aug. s. &. (kons. akt. n:o 20), kansli koll. inrikes prot. d. 4 Scpt. s. å. 2)
Kons. prot. d. 19, 2G Apr., 22 Kov. 1743; kons. skrifv. af d. 20 Apr. o.
22 Nov. s. å. (kons. akt. n:o 25).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free