- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
91

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NYA MISSBRUK, KAT. BARNUPPF.

91

Af kanslikollegii utlåtande angående en ny anmälan frän
Stockholms konsistorium framgår den liberala tolkning
myndigheterna gåfvo religionsstadgarna, i det de voro villiga att tillåta
förrättningar af katolska präster, endast de ägde rum i
ministerkapellen, oafsedt om de gällde ministrarnas husfolk eller ej.
Efter upprepade klagomål ingick nämligen konsistorium den .’i
Juni 1746 till kanslikollegium med en skrifvelse, i hvilken
åtskilliga nya lagstridigheter af den franska och den kejserliga
ministerns präster angåfvos1). Så anmäldes åtskilliga barndop,
samt att en kaffekokare Thouron för 7 år sedan blifvit vigd af
dåvarande franske ambassadören S:t Severins abbé, utan att någon
lysning föregått vigseln, och oaktadt hans hustru var »barnföihl
liär i staden af katolska föräldrar». — 1 det utlåtande, hvarmed
kanslikollegium beledsagade sin anmälan härom till k. m:t,
anför kollegium, att ärendet förekommit det »mycket grannlagn- .
Ty å ena sidan stode, hvad nu öfverklagats, i strid mot
religionsstadgarna. Men å andra sidan borde man ej förbise, att
det funnes långt större församlingar af lutherska
trosbekän-nare i de katolska länderna, som »hålla sig till E. k. m:fs
ministrars präster», och att utan tvifvel desse skulle få umgälla,
om religionsstadgarna här »med någon besynnerlig stränghet
skulle handhafvas». Dessutom vore att befara, att de
handt-verkare och konstnärer af främmande bekännelse, som på grund
af k. m:ts manufakturprivilegier inkommit i landet, »vid minsta
steg, som skulle liafva anseende af tvång, torde gå utur landet .
Kollegium vore därföre af den oförgripliga meningen, att de
prästerliga förrättningar, som ske utom ministrarnas hus, icke
borde tillåtas, livarföre kollegium också ånyo anmodat
härvarande ministrar att förbjuda sina präster sådana förrättningar.
Detta kollegii betänkande gillades af regeringen i en k.
resolution af d. 26 Mars 1747 3).

i) Särskildt tyckes den franske abbén hafva varit illa anskrifven i
kons. på grund af allt för sl or djärfhet. Kyrkoh. Tillseus i fransk-luth.- hirs.
anmälde d. 4 Mars 1746 i kons., att lian talat vid denne prästman och
föreställt honom, att han. med ännu större tilltagsenhet än någon före honom,
betjänade sina trosförvanter med prästerliga förrättningar. Härpå hade han

svarat, att han förmodade, »det sådant ej kan honom betagas». i) 2) Se: St.

kons. skrifv. t. kanslikoll. d. 3 Juni 1746 (kons. akter n:o 60). k. koll. skrift.
t. k. m:t d. 12 Juni s. å. (bl. koll. skrifv. t. k. m:t) samt k. m:ts svar d. lo
Mars 1747 (utrik. reg).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free