- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
93

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

‘)3

digst bönhörda, som vår bön livarken syftar på någon ordentlig
religionsöfning — som likväl dem af reformerta religionen
tillstådd är — ej heller på någon offentlig gudstjänst, utan allenast
på det allernådigste tillstånd att undfå den hel. nattvarden
hemma uti våra hus af någon legationspräst utaf vår religion
och således bruka våra salighetsmedel några gånger om året.
eftersom nödtorften och vår religion det erfordrar: . De anhålla
därföre1 att för detta ändamål understundom till nämnda städer
få tillkalla någon legationspräst från hufvudstaden, »på det vi
måge njuta åtminstone någon del af den förmån, som våra i
Stockholm vistande medbröder äga». — Med skrifvelsen
bifoga-des en kopia af den af Wahlberg utfärdade skriftliga försäkran
om fri religionsöfning.

K. m:t remitterade denna ansökan till kansli- och
kommerskollegierna för afgifvande af gemensamt utlåtande. Genom
personligt samtal med kanslipresidenten C. G. Tessin sökte
ofvan-nämnde franska ambassadör liksom den kejserliga residenten
Antivari understödja arbetames billiga begäran. Emellertid
al-styrktes densamma af de båda kollegierna, enär man hade att
befara »ofelbara och eftertänkliga påföljder», om de katolska
arbetarne »finge någon mera frihet till deras religionsöfning, än
själfva religionsstadgan dem tillägger». Det vore att förmoda,
att de katolska prästerna skulle missbruka sådan dem beviljad
friliot att resa till de städer, där katolska arbetare uppehöll o
sig, hvarigenom förargelse och oroligheter kunde uppkomma
bland landets lutherska invånare. Dessutom stode en sådan
frihet i strid mot k. m:ts gifna försäkran och rikets
grundlagar *)• På dessa grunder afslogs också af regeringen
arbetarnes hemställan, hvarom de båda katolska makternas
representanter underrättades.

Under det dessa förhandlingar pågingo, var riksdagen I 74B
—1747 samlad. Saken blef också snart föremål för
prästeståndets öfverläggning. Där anmäldes, »att något försök skall
vara å baue till en fri religionsöfning här i riket för de
katolske, hvarom franska ambassadören skall hos k. m:t ingifvit ett
memorial». Prästeståndet begärde hos kommer.skollegium, där
saken var under utarbetande, del af de handlingar i ärendet,
som inkommit, »på det ståndet måtte därvid hafva tillfälle att
göra de påminnelser, som riksens fundamentallagar vid handen

b Kollegiernas gemensamma utlåt, är af d. 3 Mars 1747.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free