- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
95

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tarnes ansökan måtte afslås i så bestämda ordalag, att de
påfvi-ske för evärdliga tider måtte betagas all förhoppning att vinna
framgång nti sådana försök», samt att k. m:t ville taga i
öfver-vägande, »huru den farliga papistiska planteringen, som redan
skedd är, må, så framt den icke vill benöja sig med de i äldre
religionsstadgar och kyrkoordningen förunta friheter, kunna
tidigt utur riket utrotad varda». — Hvad Wahlbergs tilltag
beträffar, så förmodade ståndet, att justitiekanslern toge denna
sak om hand och läte »noga efterforska, uppå hvad grund samt
med hvars råd och tillstyrkan »han tillåtit sig en sådan
djärf-het, på det att både han och alla andra, som dämti delaktighet
hafva, måtte efter lag och religionsstadgar därföre allvarligen
ansedde varda».

Då kanslikollegium, dit prästestånd ets.skrifvelse blifvit
remitterad, afgaf sitt yttrande d. 29 Apr. 1747, hade k. m:ts utslag
rörande katolikernas begäran redan fallit, hvadan kollegium icke
hade något att tillägga i den punkten. Beträffande åter
prästeståndets fruktan för hemliga jesuiter och de på grund däraf
föreslagna åtgärderna ansåg sig kollegium ej hafva anledning att
dela ståndets farhågor. Om några försök gjordes från
främlingarnas sida att vinna proselyter bland landets befolkning, sä
kunde sådant själfsvåld lätteligen förekommas, om anmälan
därom inginge till vederbörlig domare. Det vore därföre
tillräckligt, om kyrkoherdarne beordrades att hafva inseende öfver
att ej något lagstricligt företogs af ifrågavarande arbetare,
hvar-emot »all vidare undersökning om merbemälta katolska
fabrikörers hemseder i deras verkstäder skulle vara både onödig
samt lätteligen kunna få anseende af en art af inkvisition och
dymedelst i främmande länder åstadkomma iblancl dem af den
romerska läran någon törhända för våra därvarande
trosförvan-ter nackdelaktig uppmärksamhet». — Prästeståndets misstanke,
att Wahlberg haft hemliga instruktioner, ansåg kollegium, ehuru
ingen af dess medlemmar därom ägde den ringaste kunskap,
icke kunna annat än »ömma hvar ämbetsman, som efter ed och
samvete sin tjänst förestår». Iv. m:t biföll genom utslag al
d. 27 Juni 1747 detta kanslikollegii betänkande.
Kanslikollegium kände sig tydligen träffadt af prästeståndets misstanke,
och utan tvifvel var den också riktad mot detta ämbetsverk
eller någon dess medlem. Sannolikt hade Wahlberg fatt i
uppdrag att tillförsäkra de tyska arbetare, han anställde, någon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free