- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
96

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liknande frihet, som, såsom vi förut sett, gafs de franska
arbe-tarne vid slottsbyggnaden. Kanslikollegium fick dock upprättelse
af k. m:t, som i sin resolution anbefallde kollegium att tillse,
»det prästeståndet kunde namngifva den. som det förmenar
kafva gifvit Wahlberg den omförmälda hemliga instruktionen» 1).

Med denna utgång af frågan och särskildt med k. m:ts sist
nämnda förklaring var prästeståndet ej rätt bélåtet. När k. m:ts
svar till kanslikollegium upplästes i ståndet, meddelar
protokollet, att prästerskapet däri fann »ingen synnerlig upplysning
i hufvudsaken». Och beträffande Wahlberg ansåg ståndet, väl
med skäl, att det ej vore pliktigt att visa, af livem han fått
nämnda instruktion, utan det vore nog, »att han själf tillstått
sig liafva en sådan instruktion, och följaktligen själf bör bevisa,
utaf hvem han densamma undfått». Sakens behandling
uppsköts, men ärendet kom sedan aldrig till någon öfverläggning
i ståndet* 2).

Af hvad vi berättat framgår, att regeringen å ena sidan
ej önskade, att religionsstadgarna strängt tillämpades, men å
andra sidan ej heller ville inrymma åt katolikerna någon laglig
frihet, som stred emot dessa stadgar. Det öfverseende, hvarmed
de behandlades, gjorde emellertid, att de katolska prästerna togo
sig en allt större frihet. Klagomål häröfver ingingo gång på
gång från Stockholms konsistorium till kanslikollegiet, så d. 9 Okt.
1750 och d. 18 Febr. 1755 3). I den senare af dessa skrifvelser
uttalar konsistorium sin fruktan för att de katolska prästernas
olagligheter skulle urarta till ett allt för olidligt själfsvåld,
»helst som man äfven måste förnimma, att de begynna draga
en och annan af vår församling till sina påfviska villfarelser».
I sitt svar2 5 * *) på denna senare skrifvelse meddelade kollegium, att

M Att saken ang. “W. var något sjuk, framgår af kolldi skrifv. t. k. in:t.
däri det säges, att den af "VV. infordrade förklaringen »inte så alldeles
öfver-ensstämmor» hvarken med förut af honom afgifvet utlåtande eller med den

af arbetarns åberopade attesten. K. m:t lät därföre oekså inhämta
justitie-kanslerns yttrande i frågan. Antagligen fick saken härmed förfalla. 2) Ang.

depna sak, se arbefcs petition bl. Handl. rör. kat., kansl. o. kommerskoll. utlåt,

d. 3 Mars 1747 (kansli o. kommerskoll. skrifv. t. k. m:t). k. m:ts skrifv. t.
dessa koll. d. 26 Mars s. å. (riksreg., utr. exp.), pr. st. prot. d. 15, 17 I)ec.
1746, 25 Jan., 14. 21 Febr., 10, 11 Juni, 11, 15 Juli, 19 Aug., 16, 30 Sept.,

5 iSTov. 1747, pr. st. skrifv. d. 31 Jan. 1747, kanslikdi betänk, däröfver d. 29

Apr. 1747 samt k. m:ts resol. d. 27 Juni s. å. (de 3 sista handl. bl. pr. st:s

bref, memor., o. koncept. 1746, 47, n-.o 35, 36, 37). 8) .Dessa skrifv. finnas i

kons. akter för nämnda år. b Af d. 22 Juli 1755, kons. akt. n:o 32.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free