- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
103

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af intresse att jämföra våra trosförvanters ställning i nämnda stad
med katolikernas kos oss, torde något böra meddelas om innehållet
af Barcks skrifvelse. Han meddelar först, att man alltid iakttagit,
att kapellet varit föriagdt till det kus, som beboddes af
ministern. »Däremot», fortsätter kan, »kindras kärstädes ingen
protestant, vare kvem det vill, kög eller nedrig, privilegierad eller
intet privilegierad, främmande eller undersåte, att bevista vår
gudstjänst eller att undfå den k. kommunion, kvilken till den
ändan kalles alla 14 dagar». Vidare meddelar kan, att
åkörar-nas antal vid gudstjänsterna i det svenska kapellet var ganska
betydligt, ock att antalet af kommunikanter årligen belöpte sig
till 15 å 16 lmndra personer. Svårigheter gjordes väl
understundom, då legationsprästerna besökte hemmen för att meddela
sjuka trosförvanter nattvarden: detta gällde dock egentligen,
»när de hafva katolska makar, äro fattiga ocli förlåtna eller ock
hafva katolska tjänstehjon». Hvad beträffar öfriga prästerliga
förrättningar, dop ock vigsel — om begrafningar talas ej - sa
var det ifrågavarande präster tillåtet att bestrida sådana kos de
främmande ministrarna. De evangeliskes ställning i Wien tyckes
sålunda hafva varit ungefär densamma som katolikernas i
Stockholm faktiskt kade blifvitJ). Ministern tillrådde försiktighet vid
behandlingen af de af konsistorium anmärkta sakförhållandena.
Om föreställning måste göras kos Goes. kvad angår
användandet af särskildt lius till kapell, så hoppades kan, att den måtte
»på det lindrigaste sätt inrättas». I annat fall fruktade kan
obehag för landsmännen i Wien. De gamla tiderna kunde
återkomma för dem, då »ej allenast handtverksgesäller och annat
ringare folk. enär de ville besöka vår gudstjänst, af en utställd
vakt vid tillgången till legationsliuset blifvit därifrån afhållna
ock fängsligt bortförda, utan ock folk af anseende måst kem- l

l) Det ser af Barcks skrifv. ut, som om protestanterna i Wien liksom
katolikerna hos oss tillvällat sig dessa rättigheter vid sidan af landets
lagar. Det säges nämligen, att särskildt svenskarna därstädes alltid boflitat
sig »att förblifva inom skrankorna af rätt billighet och en gammal vana».
Att man ej heller där oanmärkt öfverskred den praxis, som utbildat sig.
framgår också af brefvet. Där säges nämligen, att danskarne i staden »företagit
allehanda nyheter, i det sådana actus, som knappt voro tillåtna, man dem
uppenbart utöfvat. och de tillåtna med för mycken eclat förrättat», Sa hade
de infört olfentlig barnundervisning samt hållit offentliga konfirmationer,
»omständigheter, livilka man väl dissimulerar. men dock icke oanmärkt 1;< 2:1-

nar».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free