- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
104

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligen och om nattetid sig infinna nti ministerns hus att undfå
sakramentet».

Då kanslikollegium delgaf konsistorium denna skrifvelse,
meddelade det, att det ansetts rådligast att ej vidtaga några
åtgärder, »som torde vara obehagliga»1). Kollegiet sökte dock, sagodt
det kunde, ställa konsistorium till freds, öfver att gudstjänsterna
höllos utom ministerhotellet, i det det förklarade, att »Goes,
mera af nödvändighet än af någon föresats att åstadkomma oro
i anseende till religionen», måst någon tid hafva sitt kapell
utom det hus han bebodde, hvilket anmärkta förhållande han
själf hade för afsikt att rätta, då han snart skulle komma att
inflytta i en bekvämare bostad 2).

Konsistorium kände sig dock icke tillfredsställdt af denna
förklaring, hvarför beslut fattades att upptaga frågan i den
vanliga berättelsen till prästeståndet vid den snart sammanträdande
riksdagen och sålunda bringa den till ståndets kännedom. Detta
ställde sig också på konsistorii sida. Kär berättelsen upplästes,
förklarade ärkebiskopen å sitt stånds vägnar och med dess
enhälliga instämmande, att konsistorium förtjänade »heder, beröm
och tacksägelse för dess vaksamhet och flit vid allt det, som
rörer vår kristliga religion». En sådan vaksamhet vore i
Stockholm så mycket mera af nöden, som prästeskapet där måste
»stå i gapet och vara utställdt för de flesta och svåraste försök» b.

Kya oegentligheter inberättades alltjämt i konsistorium.
An omtalades, att katolska begrafningar offentligen tillställdes
på kyrkogårdarna »med vigvatten och flera vidskepelser». An
klagas öfver att katolikerna läto uppfostra sina barn i sin lära,
äfven då mödrarna voro af luthersk bekännelse, och att de
utsände dem för deras vidare uppfostran till katolska länder; än
åter att de, som bevistade den papistiska mässan, dit medförde
mycken ungdom, hvarför det vore att befara, »det ju af våra
infödda barn blifva af dem dragna till samma mässas bevistande
och således hemligen förledda». Slutligen hade en handtverkare

fl Skrifv. af d. 13 Aug. 17G0 (kons. akt. d. år n:o 82). 2) Någon änd-

ring häruti synes emellertid ej hafva skett. 17G2 kom nämligen till kons.
kännedom, att den kejs. residenten Antivari hyrt en lägenhet i ett hus.
»boläget midt i staden», till gudstjänstlokal och bostad för sin legationspräst.
och att mycket folk samlade sig dit om söndagarna, samtidigt med att den
offentliga gudstjänsten hölls. Detta föranledde emellertid ej någon
anmärkning från konsistorii sida. — Jämf. äfv. nedan. —■ Se kons. prot. d. 2 o. 9
Nov. 1762. 3) Pr. st:s prot. d. 21 Okt. 1760.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free