- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
119

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

redan länge varit rådande, »så att här i Stockholm folk af
den romersk-katolska och grekiska kyrkan till en betydlig
mängd alltid sig uppehållit och än i dag vistas, hvilka
obehind-rade uti de därtill ordentligen inrättade kapellen sin gudstjänst
förrätta» 1).

Yidare var det vanligt, att katolikerna vid
ämbetsförrätt-ningar brukade sina egna präster* i 2). Den af oss nyss citerade
d:r Nensén, kyrkoherde vid den enkom för främlingarna
inrättade fransk-lutherska församlingen, yttrar i prästeståndet 1765,
att hvarken han, under den tid han varit pastor i nämnda
församling, eller prästerskapet vid tyska kyrkan bestrid! någon
prästerlig förrättning hos katolikerna, »utan hafva utrikes
ministrarna af katolska läran flera präster med sig, som med
äm-betsförrättningar betjäna deras trosfÖrvanter» 3). Ett liknande
yttrande af honom i konsistorium 1758 hafva vi förut omnämnt.
Likaledes har blifvit anfördt, livad kyrkoherde Gråberg i denna
sak haft att andraga, och huru regeringen till och med i en
kungl. resolution till konsistorium ej haft något att anmärka
mot att de katolske prästerna besökte och med nattvarden
betjänade sina på lasarettet intagna trosfÖrvanter. Afven i
afse-ende på barnuppfostran var man rätt liberal, i synnerhet under
sista tiden, i det att ifrågavarande trosbekännare tillätos att
såväl döpa som uppfostra sina barn i sin egen kyrka. Något
försök att förmena dem det gjordes ej, och sådant blef knappast
föremål för någon anmärkning från prästerskapets sida.

Hvad detta däremot aldrig kunde likgiltigt åse — och
hvar-om prästeståndets såväl som Stockholms konsistorii besvär
huf-vudsakligen rörde sig — var, när katolikerna sökte göra
propaganda, eller då de gåfvo en allt för stor offentlighet åt sina
ceremonier, särskildt vid deras begrafningar inför allmänheten pä
de öppna kyrkogårdarna. Yidare kunde den svenska kyrkans
präster ej vara med om, att deras katolske kolleger gjorde
intrång på deras ämbetsområde, såsom vid vigslar, då endera
kontrahenten var lutheran, eller i fråga om dop och
barnuppfostran, då endast fadern eller modern bekände sig till den
påfviska läran.

l) St:s prot. utdr. d. 19 Jan. 1779. n:o 4, bl. »1778 års riksdagshandl.»

i pr. st:s arkiv. 2) Den nyssnämnde Moretti säger i sitt »memoire», att do

läto betjäna sig (recevaient leurs secours) i Stockholm af legationsprästerna.
hvilket gäller icke blott katolikerna i hufvudstaden, utan oek dom, som uppe-

höllo sig i landsorten. 3) Pr. st. prot. d. 7 Sept. 1765.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free