Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TTi. ST:s PROT. UTDR. 1760 .MOT FRITÄNKERIET.
133
tionen, dels i ståndets plenum blef. att prästerskapet tillställde
sina medständér ett protokollsutdrag i denna fråga afd. 13 Sept.
17G6. Med mycken skärpa yttrar man sig särskildt om
förhållandet på kofvet. För att förstå den mot konungahus och
regering opassande tonen i detta aktstycke bör anmärkas, att
det nu var mösspartiet, ledt bland andra af biskop Serenius,
som hade makten. Det heter, att det ena året efter det andra
2 halva de allmänneliga landssynder, uppenbar gudlöshet och
Guds ords förakt och fritänkeri med religionens vanvördnad
växt till sin höjd och landets olyckor i samma mån steg för
steg dragit sig till mognad». Prästeståndet hemställer därföre,
om det inte vore nödvändigt, att kraftiga författningar
vidto-ges till religionsstadgarnas efterlefnad1), och att »vederbörlig
handräckning icke saknas mot fritänkeri och falska lärare, som
Guds församling med villfarande meningar oroa och bekymra,
och där det skulle finnas, anten i k. m:ts rådkammare eller i
domstolarna, sådana rådslag, som villoandar beskydda eller med
snöda skäl bemantla och försvara, sådant måtte allvarligen
be-ifras och utan uppehåll till rättelse bringas». Vidare föreslås,
att allvarsamma mått och steg tagas mot »anstötliga främmande
skrifter och böcker, som med så mycken begärelse läsas i
förnämare och ringare hus» och genom hvilka fritänkeri sprides
bland landets ungdom, och »emot ämbetsmän och privata
personer, som med hand eller mun sådan landssmitta finnas
fortplanta». Vidare hemställes om att k. m:t måtte anmodas att
liafva ett vaksamt öga på religionsstadgarnas verkställighet i
sitt residens och låta öfverse, förbättra och till noga
efterlefnad befordra hofartiklarna och gällande ordning angående
religion och gudstjänst vid kungl. hofvet. Därvid vore då också
nödigt att »lägga hand på sådana obetänkta personers
uppförande, som skämtevis eller föraktligen tala om vår tros
hemligheter, och det ju mera, om de fördrista sig anten i k. m:ts
enen höga närvaro eller de k. barnens sådant förgift utkasta».
Det vore ock nödvändigt att tillse, att ingen oordning
före-komme vid gudstjänsten på hofvet, och att den k. betjäningen,
»den högre såväl som den lägre, flitigt bevistar högmässor och
aftonsånger samt de dagliga bönestunderna och i synnerhet
diktarn, finnes in extenso hos Dexell. Utdrag till svenska kyrkans och
riksdagarnas historia, s. 71 ff. Dessa stadgar, säger Hausvolff i sitt diktamen,
anses i Stockholm såsom leges abrogatw.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
